Utebloggen

Jag tänkte bara i korthet redogöra för hur man räddar en fallen kamrat ur en glaciärspricka. Det system jag ska visa kallas för Z-hiss pga. hur repet dras. I denna beskrivning tänker vi oss att två personer är inknutna i varandra och försteman går igenom en spricka. Andreman lyckas hejda fallet och det han/hon gör är att skapa ett ankare. Detta görs genom att man gräver ned sin isyxa till vilken man lärkar en lång slinga. Sedan fäster man en prusikknut (tibloc fungerar ännu bättre). Knuten klipps in i karbin tillsammans med ankarslingan. Nu kan andreman avlasta tyngden på ankaret. Han/hon kan ta sig närmare issprickan, kolla om kamraten är vid medvetande + lägga ett fast objekt under repet vid issprickans kant. Detta för att minska friktion vid uppdragandet + att repet inte skär in ännu djupare.

Därefter tar andreman repet bakom ankarpunkten och veckar den. Det är nu som repet får sin z-dragning. Om kamraten i sprickan är vid medvetande kan man skicka ned en karbin (helst kopplad till ett block för minskad friktion). Kamraten kan då själv koppla in karbinen i sin sele, men är han/hon medvetslös så måste andreman fästa karbinen i en prusik/tibloc på repet. Därefter fäster andreman repet till sin egen sele och börjar dra. Observera att andreman aldrig får passera ankarpunktern, då det annars blir alltför stor belastning på den. Jag förstår att det kan vara svårt att greppa hela proceduren utifrån denna redogörelse, därför bifogar jag en video kring detta.



Eftersom det är valdag, ska jag nu gå och göra min demokratiska plikt :)

Till topps! /Joel

Ganska ofta brukar sponsrade personer vilja tona ned betydelsen av sponsringen genom att poängtera att man inte får några pengar, utan bara kläder och utrustning. Indirekt menar de att det är en ganska liten kostnad för företagen, och samtidigt kan den som sponsras hävda viss självständighet från att vara exploaterad.

Det är sant att det inte rör sig om mycket pengar för företagen att sponsra med lite grejer, men däremot rör det sig om betydliga belopp för den sponsrade. Jag som av princip inte vill vara sponsrad måste ju köpa all min utrustning själv. Det rör sig om ganska stora summor, och då ska man komma ihåg att vi pratar om skattade pengar. Jag har räknat ut att jag lagt mer pengar på utrustning än på expeditionerna till Aconcagua, Elbrus, Kilimanjaro och Denali tillsammans. Det blir mer än 70 000 sammantaget.

Så nästa gång du hör en äventyrare säga att han/hon "bara" blir sponsrad med kläder/utrustning, kan du tänka på detta inlägg :) 

Till topps! /Joel

Det är inte ovanligt att personer bestiger berg efter vissa teman, t.ex. det högsta berget i respektive världsdel, eller alla berg i Alperna över 4000 alternativt alla berg över 8000 i Himalaya. Jag har funderat lite på några andra gemensamma nämnare för olika berg, bl.a. efter hur vackra de är. Ett annat tema som faktiskt skulle vara lite skoj är att bestiga mytomspunna berg. Några förslag:

Olympus, Grekland - Det var här som de olympiska spelen hölls under Antiken. Dessutom finns det en koppling till de grekiska gudarnas boning.

Ararat, Turkiet - Berget där Noah strandade med arken efter syndafloden. I botten av vinflaskor brukar det finnas en kupa som skämtsamt kallas för Mt Ararat, dvs. det första som kommer fram efter syndafloden.

Sinai, Egypten - Det var där Moses enligt bibeln mottog de tio budorden.

Karmel (Harmageddon), Israel - Här kommer, enligt uppenbarelseboken, slutstriden mellan det onda och det goda att stå.

Det vore ju lite skoj att bestiga dessa berg :)

Till topps! /Joel

Tänkte bara meddela att jag ska ut på en kortare tur utmed Knivstigen. Jag har varit och gått där tidigare (läs om det här). Min förhoppning är att även denna tur ska bli rofylld och trolsk. Men till skillnad från den gången så har jag nu sällskap av Krha, Jaha och Joha. Jag tror att vi alla ser fram emot detta. Övernattning kommer att ske i tält vid den gamla kolarkojan. Där ska vi grilla hamburgare över öppen eld, dricka varm choklad och grilla mashmallows :)

Det är fredag, så det blir en hel del fredagsmys tills elden falnar och dör...

Till topps! /Joel

Vanligtvis brukar jag vara snabb med att hitta ett nytt projekt när det gamla är avslutat. Dock inte denna gång. Egentligen har inte problemet varit att komma på nya utmaningar, då jag har sneglat på både Carstensz och Vinson. Faktiskt har jag börjat göra lite mindre efterforskningar kring båda bergen, men med ganska nedslående resultat. Det är helt enkelt otroligt dyrt och krångligt att göra något av bergen. När det gäller Carstensz, så verkar det omöjligt att genomföra på ett självständigt sätt, dvs. inte kommersiellt eller guidat. Förvisso skulle jag kunna göra som på Kilimanjaro, dvs. att jag köper en plats på en expedition, men att jag bär allt själv, lagar min egen mat och inte låter guiderna curla mig upp till toppen. Jag kan nog spara ihop de 70 000-90 000 som krävs till sommaren.

Vinson däremot går att klättra självständigt, men det är fortfarande en kostsam historia. Vi pratar om 140 000-180 000 bara för att bli utflugen till berget. Dock ingår det en räddningsförsäkring i denna kostnad. Förvisso finns det ett sätt att komma undan flygkostnaden, och det är att skida in till berget från kusten. Men då måste man hitta en båt som tar en dit. Därefter måste man skida 60 mil, bestiga berget, och skida tillbaka. Det blir en helt annan logistik + att det krävs att man kan avsätta uppåt tre månader för projektet.

Det känns som om både Castensz och Vinson ligger utom räckhåll för en självständig klättrare som jag. Av denna anledning har jag börjat fundera på att återuppta ett gammalt projekt: att skida Grönland. Detta skulle jag kunna genomföra under sommaren 2011, samtidigt som det vore en bra erfarenhet ifall jag skulle få för mig att skida till Vinson :)

Till topps! /Joel  

Fredrik Ericsson, en av Sveriges främsta alpinister dödsstörtade på K2 i fredags. Mina tankar går givetvis till hans anhöriga. Den enda tröst jag kan hitta är att han dog när han gjorde det han älskade mest. Hans familj har också bestämt att hans kropp ska få ligga kvar på 7000 meters höjd. Dels för att det är svårt och riskfyllt att transportera bort kroppen, dels kan man knappast få en vackrare plats för den sista vilan.

Till topps! /Joel