Grönland

Jag vet att jag inte har skrivit om Grönland på ett tag, men det beror på att jag har (haft) så många andra projekt på gång. Efter sommaren, dvs. Alperna och Elbrus, så ska jag börja fokusera mera på det projekt som för tillfället namngett denna blogg. Det som aktualiserade detta var att jag nyligen fått en förfrågan från en kille som är intresserad av att följa med. Han har precis som jag nyligen varit upp på Aconcaguas topp. Nåväl, det är alltid kul med människor som vill göra saker. Expeditionen är öppen för fler deltagare, så läser du detta och är intresserad av att korsa Grönland kan du ju höra av dig :)

Till topps! /Joel

Frågor har fått svar


Jag har fått ta del av lite siffror från en kille, Øystein, som skidat över Grönland och deras försäkring gick på 48 300 DDK delat på sex personer. Nu vet jag inte riktigt vad detta skulle innebära om man bara är två som åker, men det är nog inte så enkelt som att bara dividera detta i tre. Hur som helst är lär det bli en substantiell del av den totala budgeten, men det hade jag räknat med. Dessutom fick jag reda på att de blev försäkrade genom danska IF, så nu vet jag vart jag ska vända mig. Och det var både ett roligt och lugnande besked att danska IF säkert kan hjälpa mig.

Ytterligare en intressant upplysning var att de inte hade vapen med sig på sin expedition, utan som skydd mot isbjörnar hade de bara knallskott. Detta alternativ känns som det enklaste och mest sympatiska. Jag slipper krångla med jägarexamen, vapenlicenser och massa annat. Sedan får man hoppas att knallskott räcker för att skrämma dem.

Det känns som om det har börjat lossa lite nu med planeringen inför Grönland.

Till topps! /Joel

Positiva besked!!!

Jag fick precis svar på ett mejl med frågor som jag skickade till en kille som skidade över Grönland 2007. Och det var verkligen med stor lättnad som jag läste svaren. Utöver frågor kring utrustning osv. så berättade han att de bara hade haft budget på 200 000 NOK på sex personer, dvs. ca. 30 000 per person! Just kostnaderna och finasieringen har ju varit mitt största bekymmer, och det är inte så konstigt när andra svenska expeditioner har haft budgetar på 300 000 respektive 700 000.

30 000! Härligt! Förvisso norska kronor, men säg runt 50 000 kr. Det blir absolut inga problem! Nu kan jag t.o.m. unna mig något lyxigare än ärtsoppa och nudlar till lunch på jobbet :)

Nu finns det ingenting som kan stoppa mig! För övrigt länkar jag till expeditionen som skidade Grönland 2007.

http://www.acrossgreenland.com/

Till topps! /Joel


På försäkringsfronten intet nytt

Eftersom jag inte hade hört av Europeiska försäkringar på ett par veckor, trots löfte om att de skulle återkomma, så ringde jag upp dem idag. Jag fick då beskedet att de inte hade möjlighet att försäkra mig och mitt projekt, då det var för "expeditionslikt". Hm, expedition är ju precis vad vi pratar om här. Nåväl, då gäller det bara att fortsätta jaga försäkringsbolag. I vårt samtal nämnde han att det fanns ett norsk bolag, han visste dock inte vilket, som erbjöd möjligheterna att teckna liknande försäkringar.

Nåväl, det är ju inte så att jag har bråttom, men det vore kul att kunna veta att man är försäkrad och till vilken kostnad. För övrigt ska jag "hem" till Boden, kanske blir det lite utförsåkning, vilket vore bra inför Gran Paradiso. 

Till topps! /Joel

Budget

Jag har ännu inte fått något besked om vad en SAR-försäkring (Search and Rescue) skulle kosta. Anledningen till att jag är så nyfiken hänger samman med hur stor budget jag behöver avsätta för detta projekt. Eftersom jag inte vill vara sponsrad, så blir detta med kostnadsfrågor extra viktiga. Faktum är att just kostnaderna skrämde mig till en början. Det var de som fick mig att tveka i mitt beslut att korsa Grönland. "Hur mycket kan det tänkas gå på då?" frågar du dig kanske. Tja, när Ola Skinnarmo och Torkel Ideström korsade Grönland hade de 700 000 i budget. Sjuhundratusen! En siffra jag har hämtat från denna artikel om Expedition SAGA, där det berättas om hur Maria Hedman och Kristin Lundgren korsar Grönland. Maria och Kristin hade "bara" en budget på 300 000.

För det första fattar jag inte vad det är som kostar så extremt mycket. Kan det vara försäkringen som är så kostsam, eller är det resor och transporter? För det andra så har jag inga 300 000 att lägga ut på detta projekt. Jag kan max, och det är absolut max, lägga ut ca. 100 000. Om jag sedan betänker alla saker jag planerar att göra samt alla saker jag måste köpa, så ser det tufft ut. Dels har jag tre klätterprojekt: Gran Paradiso, 4000+ i Alperna och Elbrus, dels måste jag bl.a. köpa en bättre pulka och ett par riktiga expeditionspjäxor. Kostanden för bara dessa två grejer går på 14-16 000. Lägg till en ny skaljacka, eventuellt en tjockare dunjacka och mycket, mycket mer. Och till råga på allt kanske jag måste bekosta en jägarexamen och därtill ett vapen.

Jag får helt enkelt börja trolla med knäna :) Allvarligt talat, så gäller det att vara kreativ och finna nya lösningar. Det jag inte har i plånboken får jag ha i knoppen och kroppen. För min del blir det nog inte tal om några glassiga helikoptertransporter ut till inlandsisen, utan jag får avsätta några extradagar för att medelst båt och egna krafter ta mig dit från kusten. Jag har också kollat upp med möjligheterna att i god tid i förväg skicka pulkan med en båt, för att slippa flygfraktkostnaderna på ett 100-kiloskolli.

Ja, ni kanske förstår varför jag är så nyfiken på vad föräkringen kommer att gå på.

Till topps! /Joel

"Jag tänkte inte på det"

Jag har fått svar på mina frågor, men trots detta så känner jag mig bara, om möjligt, ännu mer förvirrad och strukturlös. Jag känner mig lite som uppfinnaren, som spelas av Peter Dalle, i Lorrygänget. Han som ständigt yttrade orden i rubriken.

Hur som helst så var de väldigt tillmötesgående på Dansk Polarcenter och hänvisade till instruktioner och formulär som fanns på deras hemsida. Jag har bara skummat igenom filerna, men det var när jag läste dem som jag blev alldeles matt. Det är så mycket som jag måste sätta mig in i, ordna och bekosta. 

Ska jag ha vapen med mig måste jag skaffa vapenlicens. Det innebär att jag måste gå med i en skytteklubb eller ta jägarexamen. Det senare har jag förvisso funderat på tidigare, men inte under dessa omständigheter. Dessutom ska vapen förvaras på ett säker sätt osv. Kanske är det enklast att försöka lösa denna säkerhetsfråga på något annat sätt. 

Man måste dessutom ha en så kallad SAR-försäkring (Search and Rescue), så är man tvungen att försäkra sig för sökning upp till en miljon DKK, medan räddningsförsäkringen ska täcka kostnader upp till 280 000. Frågan är vad en sådan försäkring går på? Jag misstänker att det inte är den billigaste försäkringen. Sedan måste man ha en nödradio. En nödradio! Jag trodde i min okunskap att det räckte med en satellittelefon. Det betyder att jag måste ordna (hyra) en radio och lära mig hur den fungerar.

Jag kan säga att det är många tillstånd att söka och skrivelser att göra. Det känns som om jag måste backa två steg för att kunna ta ett framåt. Nåja, jag ska inte beklaga mig, för det är inte alla förunnat att ens kunna drömma om ett sådant här äventyr.

Till topps! /Joel
 

Frågor till DPC

Jag har förstått att man måste ansöka om tillstånd hos Dansk Polarcenter (DPC) för att få korsa Grönland. Av denna anledning skickade jag några frågor till dem. I fråga om tillståndet undrade jag om de har några speciella medicinska och/eller erfarenhetsmässiga krav för att bevilja tillstånd. Vidare frågade jag om de hade några utrustningskrav samt vad deras sök- och räddningsförsäkring kostar.

Jag undrar om svaret på den sista frågan kan räta ut ett stort frågetecken hos mig, men vad det är tar jag senare.

Till topps! /Joel

Syfte och mål

Precis som inför Aconcaguabestigningen, så behöver jag formulera syfte och mål med denna expedition till Grönland. Jag har grunnat en del på syftet. Vad är syftet egentligen? Varför ska jag åka till Grönland och korsa ön på skidor? Hm, vad svarar man på det? Till viss del håller syftet till Aconcagua även för denna tur. 

En fråga som dock har väckts hos mig är om en människas dröm räcker som syfte, eller måste det finnas en aspekt av samhällsnytta? Egentligen anser jag att drömmen i sig kan tjäna som syfte, men det finns ingen motsättning i att försöka sätta in expeditionen i ett större sammanhang. Jag tar därför gärna emot förslag på studier/projekt som jag kan utföra i samband med skidturen. Det kan vara allt från medicinska till klimatologiska/galicärologiska studier. Vad vet jag, alltid kan jag hjälpa till med någons examensarbete eller C-uppsats. 

Det vore verkligen spännande om man kunde koppla denna expedition till konsten på något sätt. Dels är jag intresserad av konst, dels kan det bli ett spännande möte mellan två, så som jag uppfattar det, olika världar. Varför inte konceptuell och/eller landskapskonst?

Nåväl, jag har hur som helst kommit fram till följande.

Syftet med denna expedition är att få förverkliga en dröm. Än har jag förutsättningarna, drivkraften och redskapen att kunna genomföra ett liknande projekt. Ambitionen är också att vara till hjälp för olika studier, plus att kunna ge uttryck för någonting mer än expeditionen i sig.

Några mål med turen:

Mål 1: att skida över Grönland med ett minimum av risktagande för liv och lem.

Mål 2: att expeditionen tillför ett värde som är till glädje/nytta för andra

Mål 3: att genomföra projektet med egna medel, dvs. ingen sponsorhjälp.

Till topps! /Joel


Mi familia Boden

De gillar inte mitt nästa projekt. Pappa vill att jag ska flytta hem till Norrbotten och på sin höjd paddla lite kajak och vandra lite i fjällen. Syrran är lite mer förstående, men hon tycker att jag ska nöja mig med cykelturer. Mamma vill nog att jag ska lägga ned allt vad äventyr heter.

Och visst förstår jag dem och deras oro. Jag skulle inte alls uppskatta ifall någon av dem kom på att de skulle skida över Grönland. Det är väl ganska naturligt att skida vidsträckta glaciärer och bestiga höga berg ter sig skrämmande för en utomstående, speciellt om man själv inte delar intresset eller har någon större kunskap om det. Det första kan jag inte göra något åt, men det andra kan denna blogg delvis åtgärda. Dock är den absoluta fördelen att man som utomstående kan få insyn i processen. Hur jag tänker och resonerar. Här kan man faktiskt förvissa sig om huruvida jag har koll på läget eller inte.

Nåväl, ett av det viktigaste är ju att ha bra utrustning, och i tältväg skulle jag behöva ett stort tält med ganska stor absid (förtält). Hm, ett Hilleberg Nammatj GT skulle vara perfekt för en sådan här tur. Undrar var jag kan få tag på ett sådan tält? Vänta, har inte syrran ett! Jo, det tror jag nog. Jag undar jag, om hon skulle kunna tänka sig att låna ut den till sin ohängde bror.

Till topps! /Joel


Förvirring

Det är väl ganska naturligt, men i detta skede av processen känner jag mig väldigt förvirrad och strukturlös. Det är så många grejer som man behöver kolla upp och sätta sig in i. Det är ju oftast så att på idéstadiet så verkar allt så enkelt. Det är ju bara att skida över Grönland! Men när man sedan börjar titta på det lite närmare så inser man att det är en ocean av saker att tänka på.

Jag har ju sedan länge sneglat på detta med att korsa Grönland, men än så länge har jag bara kollat in lite sajter på nätet. Dock kan jag bara utifrån det nämna några punkter som jag måste kolla upp.

- Sällskap. Vem/vilka kan följa med?
- Tillstånd att skida Grönland. Tydligen något man ansöker om hos Dansk Polarcenter. Jag trodde i min enfald att det bara var att sätta igång.
- Försäkringar. Hur och till vilka kostnader?
- Kommunikation. GPS, satellittelefon, dator (?), solcellsladdare för att kunna ladda alla dessa manicker.
- Isbjörnarna. Alarm och/eller vapen. Vilket vapen i så fall? Kan man låna/hyra ett och vilka tillstånd krävs?
- Utrustning. Jag måste fixa bättre pulka och pjäxor. Vilken utrustning kan jag låna, vilken ska jag köpa?
- Finansieringen. Hur ska jag finansiera detta utan att vara sponsrad?
- Logistik. Resor till och inom Grönland. 

Ja, som ni förstår så har jag ännu bara börjat skrapa på ytan av allt jag måste göra och sätta mig in i, så ni får ha lite överseende med att den första tiden mest går åt till att orientera mig, dvs. kartlägga projektet och strukturera arbetet.

Till topps! /Joel

Att korsa Grönland

Sådär ja, nu har jag redogjort för bestigningen av Aconcagua. Det är faktiskt med lite blandade känslor som jag nu inser att det hela är över. Jag har levt med detta projekt i ett och ett halvt år med allt vad det innebär. Faktum är att varje löpsteg, cykeltramp och stavtag jag har tagit var ämnade för att förbereda mig inför Aconcagua. Ni som har följt bloggen vet ju hur fokuserad och målmedveten jag har varit. Och för det mesta har det varit riktigt kul med förberedelsearbetet, men inte alltid. Många gånger har jag upplevt att det varit slitsamt, kostsamt och stressande. Dock kan jag konstatera, så här i efterhand, att det var värt det :)

Framtiden då? Ja, i omröstningen vann Grönland över Denali, så det verkar som om det står en skidtur på programmet. Jag har faktiskt umgåtts med tanken på att skida över Grönland ett tag. Det skulle verkligen vara en utmaning och otrolig upplevelse. Dock har jag varit lite tvekande till att ta det slutgiltiga beslutet. Grejen är att när väl beslutet är fattat, då kommer jag att gå in för det till 100%. Det är lite av denna anledning som jag har tvekat. Jag är rädd för att jag tar mig vatten över huvudet. Jag är inte orolig inför någon av de praktiska frågorna som skidåkningen, isbjörnar, kylan eller tältlivet. Egentligen känner jag mig tillräckligt redo för att genomföra skidturen redan denna sommar. Problemet sitter i finansieringen. Ett sådant här projekt kostar en hel del, och då pratar vi inte bara om resor och utrustning, utan om försäkringar och andra säkerhetsarrangemang.

Om man då har som princip att inte vara sponsrad, och inte sitter på ett fett arv, så kan man ju se att det är en ekvation som är svår att få ihop. Beslutet har helt enkelt dröjt av denna anledning. Men nu är det taget; jag har bestämt mig för att göra denna satsning. Mitt nästa projekt blir att skida över Grönland sommaren 2010.

Och av denna anledning byter jag också namn på bloggen till: Att korsa Grönland

Till topps! /Joel

RSS 2.0