Sista förberedelserna

Nu är de sista förberedelserna ordnade. Nu är packlistan klar i sin helhet. Allt som allt, landade vikten på 35kg, vilket innebär att jag måste resa med storskorna på mig. Och bara de väger 2,5kg ;) Vidare har jag testkört mitt Primus Omnifuel på både bensin och gas för att se att allt är i sin ordning - och det var det. Jag har varit med om att kök, som man trott fungerar, inte gör det. 

En sista grej som vi har fixat är satellittelefon. Vi har hyrt en Isatphone från Satrent. Priset för 35 dagar blev 3400 inkl. moms, men då följer det med en solladdare också. Samtalstaxan är 10kr/min och 4kr/sms. Tidigare pratade jag om att köpa en SPOT, men det fanns vissa tveksamheter kring täckningen. Efter att ha varit i kontakt med företaget som förvisso sa att det finns täckning, men att den inte är 100%-ig, så blev det inget av. Nåja, nu har vi en telefon, vilket gör att vi kan ha kontakt med de där hemma och de i baslägret hela tiden.

I morgon bär det av. Resfebern har börjat komma krypandes :)

Till topps! /Joel

Preliminärt upplägg

Här kommer ett högst preliminärt upplägg. Som vanligt följer det med en brasklapp kring väder och oförutsedda händelser. Just Pamir-området är känt för sitt instabila och omväxlande väder.

4/7 Avresa från Stockholm
5/7 Ankomst Bishkek. Proviantering.
6/7 Transfer till baslägret inför Lenin, Achik-Tash (3500). En bilfärd på knappt 40 mil.
7/7 Acklimatisering, ev. till Putesjtvennikov-passet (4100).
8/7 Vila/acklimatisering
9/7 Flytta till ABC (4200)
10/7 Vila/acklimatisering till Skovorodka-fältet (4800)
11/7 Vila/acklimatisering
12/7 Flytta till Läger 2 (5300)
13/7 Vila/acklimatisering till Pik Razdelnaya (6148)
14/7 Vila/acklimatisering
15/7 Flytta till Läger 3 (6200)
16/7 Vila?
17/7 Toppdagen (7134), ned till Läger 2/3 ev. BC om vi orkar.
18/7 Ned till BC alt. reservdag
19/7 Reservdag
20/7 Reservdag
21/7 Reservdag
22/7 Transport till Bishkek (senast)
23/7 Transfer till Karkara BC, Kazakhstan. Varifrån helikoptern flyger.
24/7 Inflygning BC Södra Inylchekglaciären (4050). BC till läger 1 Khan Tengri (4100) 4-5km.
25/7 Läger 1 till läger 3 på sadeln (5900) ev. läger 4 (6400).
26/7 Toppen. Ned till läger 3.
27/7 Ned till Inylchek BC, vidare till läger 1, Zvezdocha (4400) vid Pobeda 14-15km
28/7 Läger 1 till läger 2 (5200) isklättring förbi Diki-passet alt. till läger 3 (5800)
29/7 Till läger 4 (6400) eller läger 5 (6918) Vazja Pshavela.
30/7 Läger 4/5 till toppen (7439), ned till läger 4/5
31/7 Ned till läger 1 alt. Inylchek BC
1/8 Reservdag
2/8 Reservdag
3/8 Utflygning till Karkara, transport till Bishkek
4/8 Souvenirshoppardag
5/8 Avresa från Bishkek
6/8 Stockholm, tågtransport hem till Falun

Till topps! /Joel

Praktiska frågor

Jag har inte skrivit något om vaccin eller visum. Jag har kollat med Vaccination.nu och det är grundskydd som gäller, och eftersom jag har detta + hepatitvaccin, så behöver jag inte komplettera med fler vaccinationer.

I fråga om visum, så har man två alternativ. Antingen ansöker man via deras ambassader i t.ex. England, Schweiz, Belgien. Problemet är att man måste sända sitt pass till ambassaderna. Det tar tid och det finns alltid en risk att något händer med passet. Det alternativ vi valde är att ansöka om visum på plats, vilket man gör på flygplatsen. Tydligen är det en ganska enkel och snabb process. Svenskar är befriade från både tvånget att ordna inbjudningsbrev från någon i Kirgizistan och att behöva registrera sig hos polismyndigheten (OVIR-registrering).

När det gäller en så praktisk sak som eluttag, så har Kirgizistan såsom en gammal sovjetrepublik, ryska uttag. Alltså, våra svenska kontakter är kompatibla och någon adapter behövs inte.

Till topps! /Joel

Kaloriexcersis

Jag har nu fixat all mat som jag ska ha med mig till Pamir. Jag har packat 35 måltider + 15 frukostar. Inklusive energigel och dextrosol landade vikten på 6,5kg, och då har jag planerat att köpa t.ex. snickers, jordnötter, godis, kex, havregryn m.m. i Bishkek. Eftersom jag är lite av en revisorstyp, så har jag roat mig med att räkna ut vikt- och energirelationen på mina måltider. Uppgifterna presenteras efter modellen : Typ - Antal - Snittvikt - Energimängd - Energi per gram

1. Frystorkat (REAL), 6st, 163,5g, 659kcal, 4kcal/g
2. Frystorkat (Blåband), 7st, 132g, 520kcal, 3,9kcal/g
3. Korv+mos, 7st, 140g, 589kcal, 4,2kcal/g
4. Nudlar+tortillabröd, 6st, 133g, 510kcal, 3,8kcal/g
5. Varmakoppensoppa+tortillabröd, 9st, 114g, 385g, 3,4kcal/g

Lite intressant att notera hur korv+mos är mer vikt- och energieffektivt än t.ex. frystorkat. Om ni undrar vad det är för korv, så är det dels Ridderheims ölkorvar, dels Gøls salamikorv. Mina frukostar består av välling alternativt blåbärs-eller nyponsoppa (snitt 220kcal). På en dag får jag i mig ca. 1270kcal via frukost, lunch och middag. Sedan tillkommer ett antal kalorier via godis, nötter, kex och chokladbitar. Dock har jag räknat ut att jag behöver få i mig ca. 4000kcal för att upprätthålla balansen. Siffran har jag fått via mitt BMR (Basal Metabolic Rate) på 1687kcal, dvs. den mängd energi jag gör av med i absolut vila. BMR är bra då det tar hänsyn till kön, ålder, vikt och längd. När det sedan gäller det övriga antalet kalorier, så har jag gått igenom mina tidigare bestigningar och sett att man går i snitt fyra-fem timmar per dag. Ansträngningsnivån skulle jag värdera till 7-8 på MET-skalan (Metabolic Equivalent of Task).

Genom att fylla i dessa uppgifter (länk till sida som väger in BMR och MET), så fick jag fram att jag en normal dag gör av med ca. 4000kcal på berget. Nu kan jag inte få i mig så mycket kalorier per dag, utan jag får bereda mig på en viss viktförlust. Jag gissar att jag går minst 1500kcal minus per dag, och då 0,45kg kroppsfett är 3500kcal, så kommer jag att tappa ett halvt kilo var tredje dag. Det kan nog stämma ganska bra, då jag tappade ca. 5kg på två veckor på Aconcagua.

Till topps! /Joel

Värsta piller-rushen!

Idag har jag varit på apoteket och köpt alla mediciner som jag behöver, vilka är:

Ipren - smärtstillande och antiinflammatoriskt
Noskapin - mot hosta
Imodium - mot diarré
Loratadin - mot pollenallergi
Voltaren - antiinflammatoriskt
Aspirin - blodförtunnande vilket jag tar efter bergen mot blodproppar
Oculentum simplex - ögonsalva t.ex. vid snöblindhet/ögoninfektion

Jag har pysslat med att tejpa baksidorna på pillerkartorna, eftersom de tunna aluminiumskydden lätt går sönder. Dessutom noterar jag dosering och bäst före-datum på kartorna.

Fatta ni vilken wow-faktor det är med bergsbestigning! Adrenalinet sprutar i takt med varje noterat bäst före-datum. Nåja, det är ett tufft jobb, men någon måste göra det ;)

Utöver mediciner har jag växlat till mig 1600€ (15275kr). Vår arrangör som står för transporterna (egen minibuss och helikopter) ska ha 1170 utöver de 168€ vi betalat i förskott.

Till topps! /Joel

Vila sig i form

Jepp, det är det som gäller framöver. Jag har tagit det lite lugnare under midsommarhelgen bl.a. för att jag har varit uppe i Boden och hälsat på släkten. Det passar dock ganska bra i mitt upplägg, då jag trappar ned denna vecka för att helt ägna mig åt vila fyra-fem dagar innan avresa. Glädjande nog kan jag konstatera att min axel känns riktigt bra. Jag skulle säga 97%-ig. Höften är också riktigt bra. Även om jag inte har kunnat träna så mycket och så tungt som jag skulle ha önskat, så är jag nöjd.

Till topps! /Joel

Matbestyr

Det börjar bli dags för mig att ta tag i detta med maten. Vi har planerat att vi behöver ca. 35 måltider. Som vanligt finns det en rad hänsyn som man måste ta:

1. Vikten. Dels med tanke på att man ska bära allt, dels för flyget
2. Energi och näring. Maten måste givetvis kompensera för förlorad energi. Dock är det praktiskt taget omöjligt att täcka den kalorimängd man förlorar per dag
3. Smidigheten. Det ska bara vara att värma vatten. Det är ingen höjdare att behöva diska på 7000m i en massa minusgrader, och varje droppe vatten är värd sin vikt i guld.
4. Smaken. Eftersom man brukar tappa aptiten på hög höjd, är det extra viktigt att maten är aptitlig.
5. Volym. Som sagt, maten ska bäras och då måste den få plats i ryggsäcken.
6. Kostnader. Skulle det finnas mat som uppfyller samtliga punkter ovan, så skulle jag gladeligen betala 250kr per portion, så egentligen är kostnaderna det minsta problemet.

Vilken mat tänker jag ta med mig? Frystorkat är ju givet med tanke på punkterna 1-3. Dock tenderar man att bli tämligen less på den efter ett tag. Dessutom kostar den en hel del. Billigare, men i övrigt likvärdiga alternativ, är t.ex. pulverpotatismos + ölkorv/salami eller couscous + varma koppen.

I takt med höjden upplever jag att det blir svårare och svårare att äta fast föda. Den tenderar att kännas stabbig och svårsvald. I dessa fall är soppor räddningen. Har man möjlighet kan man stärka upp med lite tortillabröd. Nudelsoppa är väl den enda mat som jag kan tänka mig som kräver lite tillredning, men där går också gränsen. Man äter direkt ur kastrullen, och eftersom det är soppa är det enkelt att rengöra med lite snö efteråt.

Jag tar faktiskt med mig lite extratillskott i form av omega3 och vitamin-/mineraltabletter. Jag har ännu inte bestämt mig om jag ska ta proteinpulver med mig som jag ska blanda in i min morgonvälling. Protein är ett viktigt komplement, då det just är muskelmassa man förlorar på hög höjd.

Till topps! /Joel


Gemensam utrustning

Igår hade vi ett Skype-möte, och nu börjar detaljerna att falla på plats. En sak som har ställt till det för oss är begränsningen i vikten, men det ser ut som om vi kommer att klara det. Var och en av oss får ta ca. 24kg personlig utrustning (inklusive mat). För att klara det kanske man måste flyga i storskorna. Nåja, det ger oss ca. 20kg i gemensam utrustning, och så här ser den listan ut:

  • 2 x Kök
  • 2 x Kastrull
  • Jetboil
  • 2 x Tält Mountain Hardwear EV2
  • Tält Black Diamond Firstlight
  • Dubbelrep Gilmonte Gill
  • 2 x Spade
  • 3 x Snow Picket
  • 2st Wild Countrys Friends stl. 1&2
  • 10 st isskruvar 
  • Kilset
  • 4 st expresslingor
  • Lavinsond 
  • GPS
 Utrustningen är för fem personer. Att vi kör på fler små enheter (tält/kök) gör att vi blir mer flexibla.

Till topps! /Joel

Fem veckor

Så lite är det kvar innan vi åker till Pamir. Tiden går fort nu. I dagsläget är det fortfarande mycket att fixa. Ett 30-tal måltider ska ordnas, stegjärnen lagas, utrustningslistan ses över osv. Ikväll ska gänget samtala över Skype, eftersom det varit svårt att hitta en tid för alla att träffas. Förhoppningsvis ska vi kunna komma fram till vilken gemensam utrustning vi ska ha. Problemet är att vårt flygbolag AirBaltic endast tillåter bagage för 20+8kg. Det blir nog att strippa utrustningen ganska rejält. Jag misstänker att det blir till att flyga med storskorna på sig ;)

Till topps! /Joel


Rysklektioner

Som en förberedelse inför sommarens klättring har jag börjat fräscha upp min rostiga ryska. Tyvärr är det så att jag har glömt en hel del. Det är ju inte så att man direkt blir exponerad för språket var dag. Speciellt inte den ryska klätterterminologin. Senast jag fick öva på min ryska var i samband med bestigningen av Elbrus. Då gick det ändå hyfsat, men det var också märkbart att jag behövde repetera. Till sommarens resa försöker jag identifiera terrängtyper, utrustning och andra viktiga ord som man kan behöva kunna. De flesta får jag slå upp för att sedan se till att memorera dem. Jag har än så länge bl.a. lärt mig ледопад (ledopad) som betyder "isfall".

Nu ska jag bara få koll på vad isskruv, stegjärn, sele, bergssadel, bergskam m.m. osv. m.fl. heter...

Till topps! /Joel

Klättergrader

Jag tänkte bara skriva lite om hur bergen i Pamir är graderade. Vanligtvis brukar graderingar bara ta hänsyn till hur pass svårt berget är tekniskt, men de ryska alpina graderingarna tar faktiskt hänsyn till både höjd och grad av ansträngning. Mer om ryska grader finns att läsa här. När det gäller de berg som vi tänker göra så är Pik Lenina, Kovalev-leden och Khan Tengri, Progrebetskij-leden graderade till 5A medan Pik Pobeda, Medzmarishvili-leden är graderad till 5B. Så här förklaras 5A och 5B på Summitpost:

5A - Ascent (at least 600 m) on a peak between 3000-7500 m or traverses at this height. The route would have long rock sections of III-IV with some pitches of V, or snow and ice sections of 300-400 m or more of V. The route could take 10-15 hours or more and would require the insertion of 20-40 pitons or more for belaying. Traverses combine at least two routes of Grade 4B and 1 route of Grade 4A.
5B - Ascent (at least 700 m) on a peak between 3000-7500 m or traverses at this height. The route would have long sections of III-IV with pitches of up to 50 m of V and short sections of VI, or snow and ice sections of 600-800 m or more of V. The route would take 15-20 hours and require the insertion of 30-50 pitons or more for belaying. Traverses combine at least 2 routes of Grade 5A.

Jämförbara alpina grader är TD-ED (mycket till extremt svårt), och i UIAA är det V-VI. Läs mer om UIAA-grader här. Nu kan ju 5A och 5B låta väldigt svårt, men en del av graderingen består av höjden och den generella ansträngningen.

Till topps! /Joel

Pamirförberedelser

Jag har insett att det inte är så mycket tid kvar innan vi åker. Det är bara knappt två månader till avfärd. Jag kan faktiskt känna mig lite stressad av detta då jag inte kunnat gå för fullt med träningen. Huvudanledningen är att jag känt mig nödgad att vila. Under den senaste veckan har jag känt av stressymptom i kroppen, med ökad puls och förhöjt blodtryck. Lite är det sviter av den påfrestning som Köpenhamsturen innebar. Jag tror inte att ansträngningen var det värsta utan de höga pollenhalterna. Att jag dessutom är inne i den mest intensiva perioden på jobbet underlättar inte.

Nåväl, bortsett från att jag inte har kunnat träna som jag tänkt mig, så har jag hyfsat bra koll på läget. Utrustningslistan börjar utkristallisera sig. Det är några grejer jag eventuellt ska komplettera med t.ex. en SPOT. Det får bli på min nästa sväng till Stockholm.

Till topps! /Joel


Diki-passet

Jag kan avslöja att vi faktiskt har för avsikt att inte nyttja oss av de fasta rep som finns på Khan Tengri eller Pik Pobeda. Först och främst av säkerhetskäl eftersom vi är tveksamma till kvalitén på de rep som finns, men en följd av detta blir ju att vi höjer den tekniska svårigheten ett par snäpp. På Pobeda finns det ett isfall som heter Diki-passet "vilda passet". Det är regelrätt isklättring vi pratar om. En annan positiv konsekvens av att vi skippar repen blir att vi kan hävda en ren alpin bestigning. Eftersom vi redan är acklimatiserade, så kan vi göra bestigningen i singel push, dvs. i ett svep utan vi lägger cachar eller rekar i förväg. Vi har ju inte heller med oss någon syrgas, så bestigningen blir så ren som den kan bli.

Jag bifogar ett par bilder från Diki-passet.

Till topps! /Joel

K2 Adventures

Så heter den arrangör som vi har valt att anlita för transporter till och från bergen. Det är Axpa som har dealat med dem. Vi ska betala runt 1350€ (ca. 12500kr) per person, och i det ingår transport till och från Pik Lenina BC, helikopterflyg in och ut till södra Inylchek-glaciären. Vi kommer också att få tillgång till viss service i de olika baslägren, t.ex. rådgivning, men väl på berget är vi självständiga.

Om du är intresserad kan du läsa mer om K2 Adventures och vad de kan erbjuda här.

Till topps! /Joel

Pik Pobedy



Då var det dags för presentationen av det sista berget som vi tänker bestiga i sommar. Pik Pobedy (ry. Пик Победы), 7439 m, är det högsta och tuffaste av de tre som vi siktar in oss på. Berget ligger i Tien Shan-området på gränsen mellan Kirgizistan och Kina. Precis som de andra bergen har Pik Pobedy "Segerberget" lite olika namn. Efter Sovjetunionens fall har berget döpts om till Dzjengisj Tjokusu. På kinesiska kallas det för Tomur Feng.

Eftersom vi är acklimatiserade och vi kommer att utgå från samma basläger (södra Inylchek) som när vi gör Khan Tengri, så är det bara att börja bestigningen så fort vi har möjlighet. Först tar man sig till Zvesdochka-glaciären som är en utlöpare från Inylchek. Vi kommer att följa Medzmarishvili som är normalleden. Från baslägret tar vi oss upp till läger 1 (5800). Det är en lång travers som delvis är exponerat för fallande is. Läger 2 (6900) ligger på den västra toppen Pshavela. Leden följer sedan en lång kam, 12km, fram till Läger 3 (7000), men man kan också ge sig direkt mot toppen om man har tid och orkar. Dock utgör den sista stigningen en viss risk, då snön oftast ligger på ett isfält, så det händer att det går laviner.

Om allt går som det ska, så kan vi efter Khan Tengri och Pik Pobedy, flyga ut till Bishkek för en välförtjänt vila innan hemresan till Sverige.

Till topps! /Joel

Khan Tengri



Den andra toppen vi planerat bestiga i sommar är Khan Tengri (ry. Хан-Тенгри) som är 6995/7010 meter högt och ligger i Tien Shan-området på gränsen mellan Kirgizistan och Kazakstan. Nu kanske du undrar kring höjden. I forna Sovjet räknade man inte snö- och istäcket i ett bergs höjd, men då det var viktigt att kunna ståta med 7000-metersberg räknades Khan Tengri dit. Det innebar ju att man gick från fyra till fem berg över 7000m (Snöleoparderna). 

Namnet kommer från ett turkspråk (men inte turkiska) och betyder "himlens herre". Det kazakiska namnet är Kan Tau som betyder "blodsberget". 

Tanken är att vi ska acklimatisera oss på Pik Lenina först. Vi har gott om tid på oss eftersom vi ska ta helikoptern ut till baslägret först 24/7 (vi landar i Bishkek 5/7). Vi flyger alltså med helikopter ut till Södra Inylchek-glaciären (4100). Från detta basläger har vi möjlighet att bestiga både Khan Tengri och Pik Pobeda. När det gäller Khan Tengri så kommer vi att göra berget från södra sidan, Progrebetskij-leden. Läger 1 (4000) ligger vid bergets fot. Det är delen mellan läger 1 och läger 2 (5200) som är mest riskabel, då man klättrar i Chapaevas skugga (sidotopp). Läger tre ligger uppe i en sadel på 5900m höjd och det är också här som den södra och norra leden går ihop. Det är en behaglig stigning upp hit från läger 2. Oftast gör man toppstöten från läger 3, men det finns ett fjärde läger på 6300m. Klättringen upp till toppen är varierad med partier av 45-60 grader mixad klättring. Det finns fasta rep utsatta, men oftast är de i dåligt skick pga. att de nöts mot klippan av vinden. Kruxet på berget kommer vid 6700 med en kort klippvägg, grad 4. Därefter kommer ett snöfält som leder upp till toppen.

Till topps! /Joel

Pik Lenina



Jag tänkte att jag ska presentera de tre topparna som vi tänker bestiga till sommaren. Den första toppen är Pil Lenina (ry. Пик Ленина) som är 7134 meter högt och ligger på gränsen mellan Kirgizistan och Tadzjikistan. Berget har döpts om efter Sovjetunionens fall, men det råder förvirring kring bergets rätta namn. Några namn som figurerar är Pik Kaufman, Pik Sary Tash, Pik Avicenna och Pik Achiktash. Förklaringen till oredan har bl.a. att göra med att berget benämns olika på kirgiziska och tadzjikiska.

Vi kommer att ta oss till berget från Bishkek till Osh och sedan till baslägret (Pamir BC även kallat Camp Achik-Tash). Baslägret ligger på 3500m och det går att nå lägret med bil, vilket vi planerar att göra. Bestigningen kommer att göras via normalleden som heter Kovalev. Det innebär att läger ett ligger på 4200, läger två på 5300 och det tredje och sista lägret ligger på 6200. Det rör sig inte om någon klättring, utan det är bara fråga om bestigning. Men det är ganska svårt att uppskatta hur lång tid bestigningen kommer att ta. Givetvis är det avhängigt vädret, men är det bra så bör vi klara av berget på ca. tio dagar. Dock är berget känt för att ha ett lynnigt väder, så vi har en hel del reservdagar. Faktum är att vi har nästan tre veckor på oss. Vi har allt tid i världen att bli välacklimatiserade, så att vi är ordentligt förberedda inför Khan Tengri respektive Pik Pobeda.

Till topps! /Joel

Lite historia



Jag tänkte redogöra lite kort för Pamirområdets historia. Syftet är mest att sätta in området i ett historiskt sammanhang. Regionen där Pamir ligger brukar benämnas som Centralasien. Historiskt har området varit bebott av olika nomadiska stammar som livnärt sig på boskapsskötsel. Området fick ökad betydelse i och med att handeln mellan Kina och Medelhavsländerna utvecklades genom den s.k. Sidenvägen. Utmed handelsrutten uppstod handelsknutpunkter som bl.a. Osh, Samarkand, Tasjkent och Bishkek. Några av dessa orter kommer vi att besöka under vår vistelse i Pamir.

Under 1200-talet kom hela Centralasien att hamna under Djingis Khans mongolvälde. Andra berömdheter kopplade till tiden och regionen är Kublai Khan och Timur Lenk. Dock började handeln över Sidenvägen tappa i betydelse under slutet av medeltiden, speciellt efter det att man upprättade en sjöväg till Kina. Under medeltiden kom regionen via olika folks (turkar, mongoler) erövringar att hamna under muslimskt inflytande, vilket är bestående än idag.

Vi gör sedan ett litet hopp till mitten av 1800-talet, då Ryssland börjar föra en imperialistisk politik på samma sätt som de andra europeiska länderna. I takt med att området befolkades av ryssar (ofta lantarbetare som precis frigjorts från livegenskapens ok) kom området att knytas hårdare till Ryssland. Under sovjettiden indelades området först i en gemensam turkestansk delrepublik, men 1924 splittrades området upp i Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. I och med murens fall 1989 vaknade en självständighetsrörelse i området och i början av 90-talet kunde de frigöra sig från Sovjetunionen.

Det var en väldigt koncentrerad historiegenomgång, men förhoppningsvis har man fått lite bättre koll på denna del av världen.

Till topps! /Joel

Snezjnij Bars

Det är ganska fascinerande hur fästa man var i utmärkelser och medaljer i gamla Sovjetunionen. Gamla militärveteraner brukar ibland visa upp sig med helt täckt av militärisk blingbling. Inom sovjetiska bergsbestigarkretsar ansågs det som en speciell bedrift att ha bestigit landets fem berg 7000+, dvs. Snöleopardbergen. Utöver bedriften i sig, så inrättades det en speciell utmärkelse till alla som bestigit nämnda toppar. Man blev en s.k. "snöleopard" (Снежный барс och på engelska). Om allt går som det ska i sommar kommer jag att ha bestigit tre av fem berg. Jag har inte som uttalat mål att göra alla fem, men man ska väl aldrig säga aldrig.

Till topps! /Joel

Facebook-grupp



Idag när jag gick in på min hotmail trodde jag att jag blivit utsatt för en SPAM-attack. I min inkorg fanns 28 nya mejl, men när jag tittade lite närmare såg jag att samtliga var vidarebefordrade meddelanden från den Facebook-grupp som Pamir-gänget har tillsammans. Till grejen hör att det är första gången jag använder mig av just Facebook-grupp till expeditionsförberedelser. Lite konstigt faktiskt, då det är jättesmidigt. All information och korrespondens samlas på ett och samma ställe. Man kan lägga upp bilder, dokument, videosnuttar, länkar och kommentarer.

Jag kan avslöja att de flesta uppdateringarna handlar om hur vi ska ordna med logistiken till och från Khan Tengri. Jepp, det verkar som om vi lägger ned Kommunizma och Korzjenevskoj. Nu är det ingen större förlust då Khan Tengri och eventuellt Pik Pobeda också är snöleopardberg. Dessutom anses de vara svårare än de andra, så egentligen har vi bara höjt ribban. :)

Och tyvärr, bilden till trots, så tar vi inte emot fler medlemmar i gruppen för närvarande ;)

Till topps! /Joel

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0