Träff med gänget

image93Nu på lördag ska Aconcaguagänget träffas för första gången och det ska bli spännande. Vi tänker att vi ska lära känna varandra under lite friluftsliknande former, dvs. vandring med packning och övernattning i stuga. Jag kan avslöja att det vankas tjälknöl till kvällsmål. Själva vandringen kommer att göras utmed Vasalopps- och Siljansleden.

Det ska verkligen bli kul att träffas allihop, och att få prata om vår gemensamma dröm: att bestiga Aconcagua. Tänk, en hel helg kan man gotta sig i nördiga saker som utrustningsdetaljer, acklimatiseringsturer och anmarscher, utan att folk börjar gäspa. Bara 100% rå, oförställd bergsklättrarentusiasm med en touch av vardagseskapism ;)

Jag kan dock säga att det har börjat bra. Alltså, det är inte var dag man får tjälknöl.

Till topps! /Joel

Ändrade planer

image92Jag har efter lite överväganden kommit fram till att jag ska skippa det där med alpin stil. Det handlar helt enkelt om att jag vill maximera mina chanser att nå toppen. Och att nå toppen är det absolut viktigaste - allt annat är sekundärt! Det innebär att jag inte ska riskera att trötta ut mig eller skada mig i samband med anmarschen. Hade jag redan varit upp på toppen en gång, eller vore jag en mer erfaren klättrare, så skulle det kanske vara mer eftersträvansvärt med att göra det i alpin stil.

Ytterligare en faktor är att ingen mina medklättrare ska köra i alpin stil, vilket gör att jag kanske sinkar dem om jag ska bära allt själv. Och givetvis vill man inte vara till någon belastning.

Beslutet känns som det rätta, då det primära är att ta sig upp på toppen. Jag känner att jag inte har råd att chansa!

Till topps! /Joel

Ledighet

image91

Nu är den fixad: ledigheten! Jag har den på pränt och allt. Jag ska vara ledig från och med lördag 13:e december-08, till och med 4:e januari-09. Det innebär att jag har 23 dagar på mig att ta mig från Falun till Aconcaguas topp och tillbaka, dvs. gott om tid. Jag vet att DL också har fått klartecken om ledighet, så bitarna börjar falla på plats.

Wow, jag fick just en ny "påtaglighetskänsla" av den förestående Aconcaguaresan.

Till topps! /Joel

En andra orientering

Bättre sent än aldrig, så kommer då uppföljaren till detta inlägg.

Det är nu dags att introducera höjderna som de olika lägren ligger på. De tre första referenspunkterna finns inte med på kartbilden som visas här, men för den intresserade så kan man kolla upp det via ovanstående länk.

image75
     M.ö.h.
     2800   Puente del Inca
     3300   Confluencia
     4200   (Plaza Francia)
     4300   Plaza de Mulas
     4900   Camp Canada
     5400   Nido de Còndores
     5900   Camp Berlin
     6400   (Independencia)
     6962   Toppen



Exakt hur avancemanget kommer att gå till, dvs. anmarsch, antal dagar, acklimatiseringsturer, cache-and-carry osv. är inte bestämt än, då det är något som vi inom gruppen ska komma överens om gemensamt.

Till topps! /Joel

The unit

image73Det kan nog uppfattas som om jag tänkt genomföra hela bestigningen själv, men så är inte fallet. Faktiskt är vi en grupp om fem personer som just nu tänkt åka.

Det är en bra mix på gruppen i fråga om erfarenhet och bakgrund. Dessutom är det bra balans mellan könen då det är två damer och tre herrar. Utöver mig själv, så har vi DW från Hofors som redan varit upp på toppen en gång. DL och EK är sambor i Falun, och precis som för oss övriga blir detta första gången de försöker sig på Aconcagua. Närmast har de en tur i Sarek på programmet. Sedan har vi AL från Sälen, som bl.a. har bestigit Kilimanjaro och planerar för Elbrus till sommaren.

En spännande gruppsammansättning...

Till topps! /Joel


En första orientering

image49Jag har i ett tidigare inlägg nämnt att jag tänker ta normalrutten upp. Jag förstår att det inte säger så mycket, men i detta inlägg ska jag försöka orientera dig lite mer geografiskt. Först och främst är vi i Argentina, och den närmaste större staden till Aconcagua heter Mendoza. Tanken är väl att försöka ta sig dit med flyg, om inte annat kan man ta bussen från Buenos Aires till Mendoza.





image52Från Mendoza tar man buss eller taxi ut till den första "riktiga" anhalten vid Aconcagua - Puente del Inca. Här finns det hotell och det ligger bara ett par kilometer från stället där normalleden börjar. Man passerar Los Horcones på sin väg till Confluencia, vilket brukar vara målet för den första dagsetappen. Anmarschen fortsätter därpå mot Plaza de Mulas. Det är där man upprättar baslägret. Där återfinner man också världens högst belägna hotell Hotel Refugio Plaza de Mulas.
















image51Det är från baslägret som man sedan arbetar sig, etappvis, uppåt mot toppen. Vägen går via flera olika läger. Först kommer Camp Canada, sedan Nido de Cóndores, Camp Berlin alternativt White Rocks för att därifrån göra toppförsöket. På vägen upp mot toppen passerar man Independencia världens högst belägna hytta. Därefter väntar den ökända Canaletan, dvs. en brant beståendes av mindre och större lösa stenar. Många beskriver det som om man går två steg upp och hasar ett steg ned.

Nåväl, det var en snabbare orientering. Jag kommer att redogöra för distanserna och höjdskillnaderna mellan lägren i ett inlägg längre fram.

Till topps! /Joel

Det rör på sig!

Nu börjar det hända grejer! Har i dagarna kommit i kontakt med ett par-tre personer som visat intresse av att följa med till Aconcagua. Anledningen till detta är att min tilltänkta resekamrat är lite osäker på om han kan åka, och därför gick jag ut med en förfrågan på Utsidan. På så sätt fick jag kontakt med David, som redan har varit på Aconcagua. Vi pratades vid per telefon, och samtalet rörde sig om allt från resebolag och tält till rutten. Det känns som om det börjar dra ihop sig.

Skoj...

Till topps! /Joel

Flygresor

image47Jag tror jag har hittat min flygresa till Argentina. Flygbolaget är TAM Airlines som flyger till Sydamerika från Madrid varje dag. Resan går bara på 6100:-, dock tillkommer anslutningsflyg från Stockholm till Madrid, men dit flyger Iberia dagligen för 1500:-. Alltså blir de totala flygkostnaderna 7600:- inklusive skatter och avgifter.

Muy bien! :) I min budget hade jag avsatt 14 000 för flyg, men kostnaden blir kanske bara hälften av beräknat. Jag ska nog boka biljetten ganska snart. Dels för att försäkra mig om platser, dels för att hela resan/klättringen kommer att kännas mer påtaglig då.

Till topps! /Joel

Litteratur

Beställde precis en bok om att vandra och bestiga Aconcagua från amazon.com.

image39

Författaren heter Harry Kikstra och boken har fått mycket fina recensioner/omdömen på amazon, så jag ser verkligen fram emot att få sätta tänderna i denna "gobit". Synd bara att jag måste vänta på den i mellan 9-36 dagar. Fast de gånger jag har beställt från amazon.com tidigare, så har böckerna levererats ganska snabbt. Om inte annat får jag trösta mig med att: den som väntar på något gott...

Till topps! /Joel

Normalrutten (Normal Route)

Givetvis finns det flera olika rutter eller routes, dvs. vägar upp till toppen. Tanken är att jag ska klättra utmed normalrutten. Det är en enkel led som inte innebär någon teknisk klättring, dvs. inga partier där man behöver använda rep eller andra säkringsanordningar. Några sådana leder som är tekniskt svårare är bl.a.
Polish Glacier Route
French Route Inferior Horcones
South West Route
Argentine Route
Mendocinian Route
Jag har ingen aning om hur dessa går osv. då jag inte läst in mig på dem. Det enda jag vet är att de är tekniskt svårare, och att man inte bara kan vandra dem.

image19
På denna bild ser man olika rutter uppför Aconcagua. Rutt 25 är Normalrutten (Normal Route).

Jag hinner tyvärr inte redogöra för Normalrutten och min tidsplanering just nu, så det får bli lite längre fram.

Till topps! /Joel


Ett oroväckande rykte

Jag nåddes av ett oroväckande rykte för ett par dagar sedan, och det var att man numera bara kan klättra Aconcagua i sällskap med guide. Det innebär givetvis att ens rörelsefrihet blir begränsad samt att kostnadsläget blir helt annorlunda. Jag har inte kollat upp om det verkligen stämmer, men förhoppningsvis så är det bara ett rykte, och inget mer.

Dock är det ofta så att det är ingen rök utan eld. Förmodligen har liknande diskussioner förts under ett tag, och det är förståeligt, då det säkert är många dåligt utrustade och dåligt förberedda "turister" som får för sig att de ska "traska" uppför Aconcagua. Dessa utgör givetvis en fara för sig själva och även andra som måste krympa sina egna marginaler för att hjälpa dem som är i behov av det.

För min del får man gärna från myndigheternas sida utföra kontroller av folks hälsa, utrustning och tidsplanering. Om de uppfattar att någon inte riktigt är lämpligt förberedda, så är det bara att skicka hem klättrarna igen. Det kan i alla fall jag kosta på mig att säga - då jag uppfattar att jag är tillräckligt seriös :-) Nåväl, jag måste kolla upp hur det ligger till med detta.

Till topps! /Joel

Det finns fler!

Jag har precis fått kontakt med en annan som delar min dröm om att bestiga Aconcagua och som erfarenhetsmässigt är på ungefär samma nivå som jag. Det var ju lite av bloggens syfte att få kontakt med likasinnade för att både inspirera och inspireras. Kul!

Jag tackar också för ett bra länktips: www.aconcagua.com

Till topps! /Joel

Preliminär budget

Så här ser min preliminära budget ut. Den baserar sig på att kostnaden maximalt uppstiger till 25 000.

14 000 Flygresa

4000 Logi och resor i Argentina, Sverige

3000 Klättringstillstånd

4000 Mat, bränsle m.m.


Den största besparingen jag kan göra är nog på själva flygresan. De resor jag har kollat in ligger på runt 14 000. Dock har jag hittat resor till Santiago de Chile som skulle kunna bespara mig ett par tusen. Det gäller att hitta det billigaste alternativet. Som sagt är taket på 25, men kommer jag under 20 så har jag gjort det bra, och varje tusenlapp därunder är riktigt bra. Nåväl, vi får väl se hur det går med den saken ;-)


Till topps! /Joel


Finansieringen

En viktig aspekt av expeditioner av detta slag är finansieringen. Vanligast är väl att man helt enkelt raggar sponsorer, vilka bistår med allt från utrustning till tjänster. Att som en novis i höghöjdsklättring ta sig från Sverige till Aconcaguas topp kostar ju en hel del. Vi pratar ju om resor, uppehälle och inte minst utrustningen. I detta sammanhang kan ju min trejde målsättning att genomföra projektet med egna medel, dvs. ingen sponsorhjälp, verka helt knasig.

image7
Låt mig då förklara hur jag resonerar. Tanken är att jag ska bära all min utrustning själv. Det finns möjlighet att leja mulor att bära packningen till basecampen i Plaza de Mulas. Men på något sätt känns hela expeditionen mer äkta och genuin om jag bär allt själv, och därför vill jag inte anlita mulornas tjänster. Detta tankesätt har smittat av sig på hur jag finansierar min expedition. Jag ska bekosta allt själv och jag ska göra det så billigt som möjligt! Jag är helt övertygad om att många fler än jag har drömt om olika expeditioner, men gett upp sina drömmar vid blotta tanken på kostnaderna. Min förhoppning är att jag ska kunna visa att det går att bestiga Aconcagua för en förhållandevis blygsam summa pengar.

Av denna anledning har jag satt ett absolut maxtak på 25 000 kr. Alltså under 25 000 kr för att ta mig från Sverige till Aconcaguas topp och tillbaka är godkänt. Kommer jag under 20 000 har jag gjort det bra, och varje tusenlapp därunder är en bedrift. I denna summa räknar jag inte in utrustning som jag måste köpa in, t.ex. stegjärn, dunjacka osv. Dessa saker räknas som investeringar som jag kommer att ha användning för även efter Aconcagua. Dock måste jag ändå köpa all utrustning för egna medel. Varför? Jo, för när jag väl står där på toppen av Aconcagua, så ska jag göra det med vissheten om jag tagit mig dit på egen hand.

En liten brasklapp: jag räknar inte julklappar eller födelsedagspresenter innehållande pengar eller friluftsutrustning som sponsring ;-)

Till topps! /Joel


Syfte och mål

Och så, några stipulationer i form att syfte och mål. Kanske lite torrt, men ack så viktigt :-)

Syftet med att bestiga Aconcagua är att jag inte vill vakna en dag och ångra att jag inte försökte. Jag är skyldig mig själv att ta chansen nu. Än är jag ung, stark och behöver inte ta hänsyn till någon familj. Och oavsett om jag lyckas eller inte, så har jag åtminstone gjort ett ärligt försök. Vidare syftar klättringen till att utmana mig själv, att testa mina gränser, min vilja och beslutsamhet.

Utöver syftet så har jag satt upp några mål med klättringen.

Mål 1: att ta mig upp till toppen av Aconcagua och ner igen på ett säkert och genomtänkt sätt.

Mål 2: att skaffa mig erfarenheter och kunskaper för annan alpin klättring i framtiden

Mål 3: att genomföra projektet med egna medel, dvs. ingen sponsorhjälp.

Mål 1 och 2 är väl inte så konstiga, däremot behöver nog Mål 3 en närmare förklaring, men den tar jag i nästa inlägg.

Till topps! /Joel

Lite fakta om Aconcagua

Höjd: 6962 möh
Bergskejda: Anderna
Land: Argentina
Närmaste ort: Mendoza
Koordinater: 32°39'10" S 70°00'40" V
Namnet: Aconcagua lär komma från inkaspråkets Ackon Cahuak som betyder "stenvakten"
Först bestigen: av schweizaren Matthias Zürbriggen 1897
Meriter: högsta berget
i Argentina
i Sydamerika
på södra halvklotet
utanför Himalaya
ingår i Seven summits
Säsong: den mesta klättringen sker i december-mars, dvs. sommarhalvåret i Sydamerika
Övrigt: Aconcagua är ett mycket populärt bergsklättringsmål, eftersom det inte innebär någon teknisk svår klättring. Det går alltså att vandra uppför hela berget. Dock kommer man inte undan den fysiska utmaningen och den höga höjden.


image1

Till topps! /Joel

Välkommen till min blogg om Aconcagua!

Här har jag först och främst tänkt skriva om mina förberedelser och (det framtida) genomförandet av att bestiga Aconcagua. Det är alltså det som min blogg i stort sett ska handla om, men givetvis kommer det att pratas om annat än bara stegjärn, anmarscher och höjdmeter.

Att bestiga ett berg börjar alltid med en idé, som sedan utvecklas till en vision - en vilja. Att de praktiska frågorna sedan tar så stor plats är för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att nå toppen. Det gäller dock att inte helt förlora sig helt i alla utrustnings- och logistikfrågor - den mänskliga strävan är ändå det intressanta, för det var min vision som satte igång allt och det är min drifkraft som också ska se till att slutföra det hela. Tanken är alltså att min inre process ska återspeglas i bloggen dvs. stunder av tvivel och tillförsikt, med- såväl som motgångar, källor till glädje och sorg, känslor av rädsla, mod och stolthet.

Det var lite kort om syftet med denna blogg.

Till topps! /Joel


Nyare inlägg
RSS 2.0