Utebloggen

En träningsvecka som blev rumphuggen pga. ett ingrepp på en tand. Tydligen hade det mer inverkan på mig än vad jag trodde eftersom jag utvecklade feber och muskelvärk under helgen.

Cykel till jobbet (må-fr)
Styrketräning i måndags och fredags (60 min)
Innebandy i tisdags och torsdags (60 min)
Totalt 450 min

Till topps! /Joel

Vad kan man säga? Det känns nästan som om Fulufjället försökte visa sig från sin absolut bästa sida, eftersom det var Kristinas första riktiga fjällvandring. Det var ren och skär propaganda.

Vi kom fram till Björbäckstugan strax efter sjutiden på kvällen. Det började skymma lite, så vi snabbade oss till Njupeskär för att kunna beskåda Sveriges högsta vattenfall. Själv har jag bara varit där vintertid. Därefter gick vi upp mot Rörsjöstugan, men nu hade det hunnit mörkna, och det var riktigt svårt att se var leden gick. Vi valde att slå läger där vi stod. Det var en vacker kväll med månljus och klar stjärnhimmel. Följande morgon kunde vi lättare orientera oss, och kom fram till Rörsjöstugan ganska snart. Efter en liten paus gick vi vidare mot Tangsjöstugan. Vandringen var behaglig eftersom solen sken och vi höll ett komfortabelt tempo. En kort paus vid Särnmanskojan hann vi med innan vi nådde fram till Tangsjöarna lagom till lunchen.

Utsikten där vi satt, utanför Tangsjöstugan, var som taget från ett vykort. Det var nästan vindstilla och solen värmde gott. Efter maten tog vi oss till och med en liten tupplur. Vi blev också inspirerade till att skriva haiku-dikter:

En fjällörings vak
bildar ett o på ytan.
Fjällets egen skrift.

Nästan fyra timmar efter vår ankomst packade vi ihop våra grejer för att fortsätta vandringen. Vi hade bestämt oss för att återvända till Särnmanskojan, för att därifrån gå mot Brottbäckstugan och vidare mot Björbäckstugan. Vid Särnmanskojan reste vi tältet för att sedan äta middagen vid kaminen i kojan. Rostbiff, fräsch sallad och rödvin intogs samtidigt som en underbar solnedgång spelades upp i dörröppningen. Kvällen avrundades med lite mys i stearinljusets sken. När vi sedan gick ut till tältet för att sova bjöd himlen på norrsken. Visst har jag sett mer spektakulära föreställningar, men det var helt enkelt oväntat.

På morgonen förväntade vi oss regn, eftersom väderprognoserna hade varnat för detta. Dock till vår glädje hälsades vi av solen när vi drog upp tältöppningen. Vi ville inte utmana ödet, så vi packade ihop våra grejer och kom iväg i hyfsad tid. Glädjande nog förskonades vi från regn under hela tillbakavägen. Snart satt vi i bilen på väg hem från en riktigt fin fjälltur. En tur som lindrade mina yrkesrelaterade stressymptom.

Till topps!

Idag har jag ägnat kvällen åt att förbereda mig inför helgens fjälltur. Jag och Kristina ska faktiskt åka iväg till Fulufjäll. För Kristinas del blir det första fjällturen någonsin, medan jag ser fram emot att få se Njupeskär sommartid. I stort ser upplägget ut som följer: imorgon åker vi till Mörkret för att därifrån gå in till Njupeskär. Målet för dagen är Rörsjöstugan. På lördag ska vi vandra ned till Tangsjöstugan för att övernatta där. På söndag tar vi oss tillbaka till Mörkret för att sedan köra hem till Falun.

Det ska bli riktigt skönt med en fjälltur, såhär i inledningen av hösten. Det har varit mycket på jobbet, men jag har inte känt att den stundande fjällturen har varit en belastning. Faktiskt tvärtom. Trots att jag vet att jag kommer att vara trött på söndag kväll, så är det en annan sorts trötthet. Jag vet att en fjälltur är det perfekta sättet att koppla bort jobbet och vardagsbekymmer.

Bilden är från när jag var i Fulufjäll vintern 2007.

Till topps! /Joel

En helt okej träningsvecka.

Cykel till jobbet (må-fr)
Styrketräning i måndags och fredags (60 min)
Innebandy i tisdags och torsdags (60 min)
Klättring, Rällsjön (60 min)
Totalt 470 min

Till topps! /Joel

Ja, det är frågan. Jag har på senare tid börjat fundera på funktionen med att blogga. I början skrev jag mest för min egen skull som en form av dagbok/loggbok. Jag noterade min utveckling och mina framsteg. Allteftersom jag har planerat, förberett, genomfört och utvärderat en rad turer, så har blogget fungerat som en källa med råd och tips för andra friluftsintresserade. Bloggen har också varit en kanal för nära och kära att kunna hålla koll på vad som händer. Min tanke har varit att de, genom att vara uppdaterade, skulle kunna vara lite lugnare. Kanske har jag tänkt fel. Kanske är det så att "det man inte vet har man inte ont av". Jag ska ta mig en ordentlig funderare. Kanske blir det så att jag pausar/lägger ned bloggen. För jag måste nog fråga mig: för vems skull är det jag skriver?

Till topps! /Joel

Igår fick jag denna bild på mejlen. Den illustrerar på ett talande sätt hur olika vi människor är/kan vara. Jag vet inte vad illustratören hade för avsikt, men om man likt Benny Holmberg, anser att klättring är bland det mest vansinniga och meningslösa man kan hålla på med, så blir ju B-människan ett ideal att se upp till. Avslappnad, förnöjsam och säkerligen djupsinnig. Under hatten döljs en tänkande och balanserad person. Och visst kan det ibland vara bra att sträva efter dessa egenskaper. Att ibland söka stillheten, att ta sig tid att reflektera.

Men glöm inte att om det inte vore för A-människorna, hade vår art Homo Sapiens Sapiens fortfarande suttit i Afrika och blickat mot den orörda kontinenten på andra sidan. Anledningen till att hon förnekar sig möjligheten att utforska det okända landet på andra sidan kan sammanfattas med: Because it's there.

Röda havet, alltså.

Till topps! /Joel

Jag har faktiskt känt effekterna av kreatin-intaget. Inte så mycket att jag ökat i muskelmassa, men att jag kan ta ut mig mycket mer på mina styrkepass än vad jag förväntar mig. På sätt och vis är effekten av kreatinet indirekt, eftersom den gör att man kan belasta hårdare och på så vis öka i styrka/muskelmassa. Sedan binds det mer vatten till musklerna, vilket också har en positiv effekt på vikten. Jag är tillbaka på normal matchvikt, men det har tagit fem veckor av hårda gympass, frosseri och kreatintillskott.

Cykel till jobbet (må-fr)
Styrketräning i måndags och fredags (60 min)
Innebandy i tisdags (60 min)
Klättring, Rällsjön (90 min)
Totalt 440 min

Till topps! /Joel

Njupeskär i vinterskrud

Klippklättersäsongen börjar gå mot sitt slut. Tyvärr har jag inte alls kunnat/hunnit klättra så mycket som jag skulle önska. Dels beror det på att jag varit borta hela sommaren, dels på att jag har ett jobb att sköta. Dock har jag hunnit ut ett par gånger sedan jag kommit hem. Mest har det blivit topprep, men är vädret bra till helgen som kommer ska det bli lite mer klippklättring. Det behövs verkligen, så medioker som jag är på det.

Oktober, november är ganska tråkiga månader, och då inte bara för klättringen. Det är för kallt och blött för klippa, men för tidigt för is. Helt enkelt blir det inomhusklättring som substitut. Sedan när vintern kommer, så har jag tänkt klättra en hel del is. Trängslet, Rjukan, Funäsdalen och om det vill sig Njupeskär. Med tanke på våra funderingar att åka till Pamir för att göra förstabestigningar, så behöver jag köra mycket teknisk klättring. För på okända toppar vet man aldrig vad som väntar en :)

Till topps! /Joel

Det är knappt att jag har hunnit återhämta mig ordentligt, så blir jag lockad till att återvända till Pamir. Anledningen är att Benny har surfat runt lite och kommit fram till att det finns många möjligheter till förstabestigningar i området. Redan medan vi var där pratade vi faktiskt om möjligheten att åka ned för att göra en del obestigna toppar.

En tanke var att vi skulle ordna fram hästar och åsnor för transport. Vi skulle kunna följa någon dalgång till ett annars svårtillgängligt område, slå läger och därifrån klippa ett antal +5000-toppar. Det skulle verkligen vara hur kul som helst. Det är när man planerar saker som dessa som man är tacksam för att föräldrarna tvingade en att gå på ridskola när man var liten :)

Till topps! /Joel