Utebloggen

Här skriver jag om alla mina äventyr, från planering till genomförande. Under Kategorier kan man läsa om pågående samt redan genomförda expeditioner, och de tankar jag har/hade kring bl.a. utrustning, vägval och budget. Jag klättrar självständigt, dvs. icke-kommersiellt och utan guide. I huvudsak försöker jag genomföra mina bestigningar i god alpin stil, men eftersom säkerheten kommer i första hand, kan jag göra avsteg från detta när det är nödvändigt. Jag har medvetet valt att vara osponsrad för att kunna förbli genuin.

Att andas Antarktis

 

I tre-fyra minuter någongång strax efter midnatt hade jag senast kontakt med Joel. Jag var nyväckt och han var på satellitlänk, så kvaliteten på just det samtalet hör kanske inte till våra tio-i-topp-telefonsamtal. Men han är på plats! Det ryska fraktflyget hittade en lagom väderlucka och flög in på landingsbanan av is för ett halvt dygn sen ungefär. Idag eller imorgon går nästa flyg, beroende av väder, förstås. Då är det ett sånt där litet flyg med skidor som landningsställ, som ska ta dem ut till Base Camp. 

 

Den fråga jag upprepade några gånger och försökte få ett uttömmande svar på, var ju förstås "Hur mår du?". Joel nöjde sig med ett inte helt tillfredsställande "Jag överlever". Det är öppet för tolkning, det. Det är bra att han får ett eller två dygn till på sig, för att återhämta lite styrka, tänker jag. Nu är det tältnätter, men ganska lyxiga sådana. De har tillgång till både dusch och toalett. Hur som helst är i alla fall delmål nummer ett uppnått: att ha fått sätta sina fötter på Antarktis och att få andas Antarktis-luft.

 

Mot nya höjder! /Kristina