Sponsring
Just nu är jag inbegripen i en diskussion kring sponsring på Utsidan. Det är uppenbart att många känner sig rejält provocerade av min hållning. Detta trots att jag inte har något emot att andra är sponsrade. Alltså, genuint inte. Varför blir folk då upprörda? Kanske för att jag hävdar att det är en större utmaning att genomföra en expedition för en osponsrad jämfört med den som är sponsrad. Kanske för att jag hävdar att spons är en form av hjälp, på samma sätt som t.ex. fasta rep är det. Kanske för att en sponsrad expedition inte kan hävda samma grad av självständighet som en osponsrad. Det är klart att i äventyrsvärlden där man mäter graden av utmaning i form av hur mycket hjälp respektive hur självständig man är, så blir denna inställning provocerande. Min blotta närvaro verkar trigga någon form av komplex. Kanske är det lite som Eleanor Roosevelt sa: No one can make you feel inferior without your consent.
Till topps! /Joel
Ja, oj, vad det svider, tydligen. Det är du och Pompe-pinglan. Tänk att du väcker såna känslor! ;)
P.S. Om du undrar så är vi några här som håller på dig. Vad var det du sa att du tyckte, nu igen?
Haha, bra att veta att jag har ditt stöd i alla fall ;)
Haha, jag vet inte riktigt vart jag står i frågan..
Å ena sidan håller jag med - sponsring är ju en form av hjälp/assistans för annars så skulle ju ingen vettig människa välja den vägen.. samtidigt så är säkert många nyturer på udda platser i världen nästintill omöjliga utan sponsorer.. om än i form utav hjälp med logistik/pengar/utrustning/what-ever
Kul är det iaf att följa ett aktivt(!) forum på utsidan igen :)
Linus: Man behöver absolut inte inta min hållning. Du har absolut rätt i att många spännande nyturer inte skulle göras om det inte vore för sponsring. Jag har som sagt inget emot spons, men som du säger: det är en form av hjälp/assistans. Det ska man inte förneka.
