I begynnelsen var... Everest
Egentligen började hela mitt intresse för alpinism genom att jag satt och surfade om olika Everestexpeditioner. Det var då som det hela började. Men redan från början accepterade jag det faktum att jag inte skulle ta mig upp på Everests topp (8848 möh). Vägen var för lång, lutningen för brant och berget för högt. Jag kände mig bara för gammal, för okunnig, för fattig och för förståndig. Jag nöjde mig med att drömma om Everest Base Camp (5500 möh) för dit kan man komma genom att bara vandra. Tänk, bara det att få vistas i denna miljö med alla dessa hängivna alpinister!
Ganska snart utvecklades mina planer och inom kort började jag spana in andra klättermål som Kilimanjaro (5895 möh), Mont Blanc (4810 möh), Elbrus (5642 möh) och Aconcagua. Samtliga toppar som jag räknar upp här går (såvitt jag förstår) att vandra uppför. Att valet slutligen föll på Aconcagua är helt enkelt; det utgör den största utmaningen/bedriften. Och vem vet, kanske kan en lyckad bestigning av Aconcagua leda till att jag en dag står där på toppen av Everest. För jag är en man i mina bästa år som lär mig snabbt, och som är villig att göra vissa ekonomiska uppoffringar för att göra det där galna, once in a lifetime-grejen.
Så man ska aldrig säga aldrig...
Till topps! /Joel
