Utebloggen

Efter att ha tillbringat lite tid i Melbourne bokade jag en tåg- och bussresa till Canberra och Cooma. Jag kom fram på Anzac Day, en av deras högtider. Jag fick ta del av deras firande och se engelska kungligheter (prins William + kona).

 

Väl i Cooma fanns det inga transporter till Jindabyne som var nästa anhalt, utan enda sättet att ta sig dit var att gå eller lifta. Jag började knalla på samtidigt som jag viftade glatt med tummen. Sträckan var sex mil och av dessa gick jag totalt 15 km. Jag fick också lift med tre personer utmed vägen. Det blev ett par lite kortare sträckor och en lite längre. I Jindabyne tog jag in på hotell och försökte se om det fanns några transporter till Thredbo, varifrån bestigningen av Kosciuszko startar. Man kan ta en annan väg, men den görs enklast om man har en bil. Dock var den smidigaste lösningen för mig att hyra en cykel och cykla de 34km.

 

 

Nästa morgon gick jag till cykeluthyraren och hyrde en cykel, och började sedan trampa iväg. Det gick ganska trögt, dels för att det var lite stigning (dock inte mer än 300 höjdmeter totalt), dels för att jag hade kraftig motvind och en broms som låg på hela tiden. Eftersom jag inte hade en insexnyckel kunde jag inte justera bromsen, utan fick trampa på så gott det gick. Jag fick ingenting gratis. I nedförsbackarna stod jag nästan stilla pga. motvind och bromsanliggning. Efter två och en halv timmes slit kom jag till slut fram till Thredbo, och då fick jag i informationen höra att det idag inte var någon idé att gå upp till toppen. Det blåste upp till 150 km/h på platån.

 

Lite bittert fick jag ta in på ett vandrarhem, men å andra sidan gav det mig möjlighet att i lugn och ro förbereda mig inför nästa dag. Jag packade bara det nödvändigaste och såg till att ha ordentligt med vatten och Kit Kats.

 

Till topps! /Joel