Kosciuszko - Dag 0

Okej, en snabb bakgrund. Jag hade egentligen planerat att åka till Nya Guinea och bestiga Carstensz pyramid, men knappt ett dygn innan jag skulle åka till Bali, fick jag besked om att klättringen var inställd. Det visade sig att det var problem med en av byarna som vi skulle passera. De vägrade att släppa igenom några turister.
 
Nu satt jag med en resa till Bali som jag inte kunde avboka med så kort varsel. Jag fick försöka göra om mina planer i all hast. Jag slängde in en elektronisk visumansökan till Australien på vinst och förlust. Jag trodde jag skulle behöva vänta några dagar på besked, och planerade därför att åka till Bali för att köpa biljetten där. Dock behandlas ansökan automatiskt och jag fick mitt visum beviljat inom loppet av en halvtimme. Det gjorde att jag kunde köpa biljetten direkt. Mitt nya tröstmål var att bestiga Mt Kosciuszko (2228 möh) och Australiens högsta punkt.
 
Följande dag åkte jag till Bali och träffade min kontakt som skulle ha tagit mig till Carstensz. Alltid bra att få träffa någon öga mot öga. Jag var inte så nöjd hur det hela hade skötts. Av mina 12 000 USD som jag redan betalat fick jag tillbaka 5000, de övriga 7000 får jag förhoppningsvis tillbaka inom ett halvår, lovade han mig. Tur att jag är gjord av pengar.
 
 
Efter ett par dagar på Bali flög jag till Melbourne. Planen var att därifrån sedan ta mig till Canberra, vilket är en naturlig utgångspunkt till Kosciuszko för att därefter åka till Sydney och flyga tillbaka till Bali.
 
Det jag inte hade räknat med var att immigrationsmyndigheterna i Australien blev mycket misstänksamma. För det första har jag ju inte så svenskt utseende, sedan finns det ett annorlunda andranamn i mitt pass. Bara det var ju konstigt. Att jag sedan hade ansökt om visum och bokat resan fyra dagar innan inresan var ju anledning till varningsklockor. Lägg dessutom till att jag inte checkade in något bagage. Jag kan inte klandra dem, jag skulle också ha fattat misstankar om en möjlig immigration till landet. Jag blev kallad till incheckningsdisken på Balis flygplats där de frågade ut mig om allt möjligt och kontrollerade mitt pass mycket noggrant. Jag fick t.o.m. prata med en australiensisk immigrationsperson där jag fick förklara mig. De släppte till slut på mig på planet, men väl i Melbourne blev jag utfrågad igen. De hade förmodligen blivit förvarnade om min ankomst. De tyckte att det var konstigt att jag inte hade något boende bokat i Melbourne, och att jag reste utan större bagage. Det var ingen idé att försöka förklara att jag som alpinist kör på UL (Ultra Lite). Efter lite om och men blev jag till slut in i landet efter det att de kunde kontrollera att jag hade utresebiljetter bokade.
 
Nu stod inget annat mellan mig och Australiens högsta topp - trodde jag.
 
Till topps! /Joel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0