Matfilosofi
Detta till trots har jag packat 5,2kg mat med mig. I huvudsak är det sådant som jag vet att jag inte får tag på där borta som kexchoklad, oboy, pigalli, turkisk peber, kungsörnens snabbmakaroner, ballerina osv. Visst finns det liknande produkter i USA, men Oreo och Hershey's är inte lika gott som Ballerina och Marabou. Förra gången jag åkte till Alaska köpte jag bl.a. korv och potatismos där borta, men det höll inte alls måttet. Givetvis handlar det om att känna till rätt märken, men det gör inte jag, och denna gång vill jag inte chansa. Det är därför jag tar med mig ett kilo Kungsörnens snabbmakaroner.
Vi får ta med oss 31kg per person, och jag hamnade på 29kg inklusive det jag går och står i. Jag har alltså ca. fyra kilo till godo, och tanken är att jag ska ta lite mer av den gemensamma vikten. Just nu har Axel och Benny det mesta av denna.
Lite intressant att ganska mycket kretsar kring mat, men efter att ha varit på ganska många höghöjdsturer, så har jag lärt mig vikten av god mat. Är inte maten god blir det ännu svårare att motivera sig att äta när den höga höjden gör att man tappar aptiten. Och ska man vara ute i arktisk miljö i två veckor, så måste man äta.
Jag kan väl avslöja att jag har gjort en del utrustningsinköp för att minska på vikten, bl.a. har jag köpt nya wirekarbiner (BD Oz), sex stycken 172gr, jämfört med mina gamla med en motsvarande vikt på 255gr. Den stora fördelen med karbinerna är att de är utrustade med Hoodwire, dvs. de häktar inte fast i slingan hela tiden.
Ett annat köp är ett fodral till min nalgeneflaska. Den är rejält isolerad, så jag kan på detta vis skippa vikten av en termos.
Till topps! /Joel
Kommentarer
Trackback
