Utebloggen

Här skriver jag om alla mina äventyr, från planering till genomförande. Under Kategorier kan man läsa om pågående samt redan genomförda expeditioner, och de tankar jag har/hade kring bl.a. utrustning, vägval och budget. Jag klättrar självständigt, dvs. icke-kommersiellt och utan guide. I huvudsak försöker jag genomföra mina bestigningar i god alpin stil, men eftersom säkerheten kommer i första hand, kan jag göra avsteg från detta när det är nödvändigt. Jag har medvetet valt att vara osponsrad för att kunna förbli genuin.

"Livet är häftigt!"

 

Han är så nöjd, den här killen! Just så här nöjd som på bilden var Joel i måndags morse, i 5.30-tiden, innan han klev på tåget, och nu är han om möjligt ännu nöjdare. I de senaste sms-n lyser det igenom av glädje och förväntan inför äventyret, de sms som kommer från det första inledande skeendet av expeditionen. Packningen är klar, alla papper, biljetter och kontakter är i ordning, pengar (euro) är uttagna, ansvarsområden såsom blomsterskötsel, räkningar och blogg är överlämnade till skapligt pålitlig kompanjon, tråkiga väntetider på diverse flygplatser är avklarade, jeepen har plockat upp dem - och så börjar det äntligen, äntligen på riktigt.

 

Just utropet "Livet är häftigt!" kommer från ett sms längs bilvägen, då den ryska jeepen gått sönder och de stod och mekade med den och inte visste hur det skulle gå. Nu är de i alla fall framme, och Joel och Benny har påbörjat sin vandring mot de toppar de tagit sikte på. Förra sommaren vandrade de också tillsammans, så Benny vet ju hur det är att vandra med Joel, men för dem som undrar och ifall att jag inte har något annat att rapportera om den närmaste tiden, kan jag alltid skicka iväg några rader om hur det är att befinna sig i bakhasorna på denne bergsführer. Vi var ju uppe på Kebnekaise för någon vecka sedan, vilket minsann inte getts något större utrymme i den här bloggen. Har jag inget annat att berätta om får jag väl dra ut på det i tre veckor... ;)

 

Just nu är det i alla fall min blogg, och det kommer därför att bli betydligt mindre av konsumentupplysning kring klätterutrustning och betydligt mer av relationsfrågor. Och kanske viss rapportering från Kirgizistan.

 

Mot nya obestigna höjder!/Kristina

Du glömde att skriva exakt hur det är att traska efter Joel. Konsumentupplysning var det. Annars kan du skriva om hur det är att vara "flygarhustru".

Du vet hur det är, Anders... Jag tänkte återkomma till det. Något mer än "nu har de gått en bit till" måste jag ju åstadkomma. Flygarhustru!?! Är det bra? Kan man få medalj för det?