Lavinkurs


Lavin på Pik Lenin (Fotograf Axel Palmcrantz)

Jag har tillbringat några dagar uppe i Edsåsdalen på "vanligt" sportlov. Dock passade jag på att boka en lavinkurs med tanke på förstabestigningarna vi ska göra till sommaren. Jag har aldrig hållt på med offpiståkning, och därför aldrig kommit in på detta med laviner förut. I Edsåsdalen erbjuder de normalt inte lavinkurser men de hade en kille, Rasmus, som är duktig på detta. På så sätt fick jag en skräddarsydd kurs med mig som enda deltagare. Jag kommer nu att sammanfatta lavinkursen. Notera att denna redogörelse inte är så mycket tänkt för att andra ska lära sig, utan mer som minnesanteckningar för egen del. Om du vill lära dig mer om laviner, så hålls det en hel del kurser på olika ställen.

När det gäller laviner är det tre saker som man ska bedöma för att avgöra riskerna; snöstabilitet, terräng och människor.

Snöstabilitet handlar helt enkelt om att kunna bedöma hur snön är sammansatt, dvs. lager. Har det snöat nyligen, har det blåst mycket och från vilket håll, är snön gammal, har den satt sig, vilka lager finns det osv. Det bästa är att gå på gammal snö som har satt sig och som ligger på vindsidan. Snölagren kan också berätta om riskerna för laviner. Ett ohomogent snötäcke, dvs. där ett lager är "sockrig" vilket inte binder så bra (oftast närmast marken då snön har utsatts för kondens från berget), med packad snö, ett islager och slutligen ett tjockt lager nysnö utgör en påtaglig risk. Man kan bedöma snöns sammansättning genom att gräva sig ned och känna på snön genom att sticka in två fingrar i de olika lagren. Hastiga väderomslag, då det går från kallt till varmt gör snön mer instabil.

Terräng handlar om t.ex. lutningen där det sällan/aldrig går laviner >25°, <35° har de flesta gått, medan 35-45° är den farligaste lutningen. Rännor och dalgångar kan bli lavinfällor. Bäst är det att röra sig på ryggar och sten- och skogsbundna områden. Viktigt är om det är en konkav eller konvex bergsida man rör sig på. I den konkava är lavinrisken mindre, då snöflaken tryckt ihop mot varandra. En konvex sida, speciellt om det byggts upp en snödriva utgör det en överhängande risk. Om man rör sig på lavinfarlig terräng ska man vara uppmärksam på om det bildas sprickor där man går, och om det kommer "woof"-ljud som uppstår när större snömängder sätter sig.

Med människor menas om t.ex. hur en själv och andra agerar. Risktagande och möjligheter för att jag eller andra ska utlösa laviner.

Lavinräddning - om olyckan skulle vara framme är det kamraträddning som gäller. Det första är givetvis att bedöma på ett ungefär var kamraten kan vara. Man plockar fram sin transceiver, spaden och sonden. Sonden håller man tillsammans med spaden med spetsen framåt (utifall man snubblar så böjs mest sannolikt bakre delen). I början söker man i zick-zack-mönster. I de flesta fall har en tansceiver en sökradie på ungefär 40m. När man har kommit närmare, ca. 10m är det bra om man går närmare snön eftersom avståndet också kan ange djupet. När man börjar komma riktigt nära gäller det att "korssöka", dvs. man rör sig fram i små kors. På platsen som ger bästa utslaget sätter man ned spaden och sedan börjar man sonda. Här sondar man i en snäck- eller kanelbulleform med ca. 15-20 cm mellan sondningarna. När man tror att man träffat på kamraten gäller det att börja gräva. Hela denna procedur bör ske ganska snabbt. Överlevnadsprocenten är 90% om man hittar kamraten inom 15min, men därefter sjuker överlevnadsprocenten snabbt. Om man är flera kan man gräva i form av en triangel, där den som står högst upp gräver sig ned till kamraten, medan de övriga ser till att skyffla bort all snö.

En snabbsammanfattning av min lavinkurs.

Till topps! /Joel


Kommentarer
Postat av: Linus

Hm, själv har vi alltid blivit matade med att det är 4 faktorer. Snöstabilitet, terräng, väder samt mänskliga faktorn.

2012-02-29 @ 22:52:19
Postat av: Kenneth

Hälsning från ett härligt Barbados. Körde ett tvåtimmars trekkingpass med 30 kg idag.



Pergite!

2012-03-01 @ 00:02:15
Postat av: Joel

Linus: Jag är helt med på din linje om väder. Dock ryms den i stort i snöstabilitet, dvs. hur den har påverkats av temperatur, vind och nederbörd.



Kenneth: Oj, det låter riktigt härligt! Kämpa på!

2012-03-01 @ 08:18:33
Postat av: David Wembrand

Ja det är bra att du har kollat på laviner Joel. Men jag lovar dig, nu när jag har gått allt man kan göra i Sverige i området laviner och numer är utexaminerad lavinspecialist, kan jag ändå säga att man aldrig någonsin kommer kunna säga att man är duktig inom området. Laviner kommer man aldrig någonsin bli fullärd inom. Men har man lite koll och förståelse kommer man ändå en bit på vägen. Jag har insett att för att vara 100 % säker är det till att bekämpa branten med sprängmedel. Först då är man helt säker.

2012-03-05 @ 17:53:39
Postat av: Joel

David: Hej, kul att höra av dig! När det gäller lavinkunskap, så är jag mycket ödmjuk. Jag förstår att det finns oerhört mycket att lära osv. Grejen är att jag har aldrig tidigare gått lavinkurs, så detta var en början.

2012-03-05 @ 18:24:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0