Pamir - dag 1

Vi landade på Manas, Bishkeks flygplats, 05.00 lokal tid. Vi hade då varit på resande fot i nästan 36 timmar, så det var ett ganska trött gäng som ställde sig i kön till visumansökningarna. Man kan givetvis ordna med visum hemma i Sverige, men eftersom Kirgizistan inte har någon ambassad i Stockholm, måste man skicka sitt pass utomlands. Det är då mycket enklare att ordna det direkt på flygplatsen. Det kostar 70$ och gäller för 30 dagar. Benny och Axel fick sina visum utan några problem. Dock skulle vi befinna oss i landet i 32 dagar, vilket innebar att vi skulle bli tvingade att förlänga visumen. För att slippa detta besvär frågade jag tjänstemannen om det gick att förlänga tiden med några dagar, och det var inga problem alls. Tydligen var detta mot regelverket vilket skulle visa sig senare.

Hur som helst kunde vi nu ta våra grejer och gå till ankomsthallen där vår chaufför, som skulle köra oss till Osj, väntade. Vi hade nu 12 timmars bilfärd att se fram emot, men innan vi lämnade staden hann vi proviantera lite på en hyfsat välsorterad matbutik. Det mesta man behöver av godis, nudlar, kakor osv. finns att köpa på plats. Frystorkat är svårare att få tag på, så det hade vi med oss hemifrån. I affärerna är det den lokala valutan Som (1 $ = 45 som) som gäller. Det går inte att handla med dollar direkt, men det är enkelt att växla, då det finns små växlingskurer lite överallt.

De praktiska bestyren var nu avklarade och vi satte oss i bussen för en färd som verkligen var helt galen. Trots att vi var med om att gå ned i glaciärsprickor, stenfall, laviner och en jordbävning, så var vi aldrig så rädda som när vår tokige chaufför prompt skulle köra om i varje kurva utmed bergsvägarna. Behövde han inte köra om någon långtradare, så körde han så fort så det skrek om däcken i varje kurvtagning. Ett par gånger körde han så fort så att däcken släppte och vi var helt övertygade om att vi skulle sladda ut över vägen. Normalt sett hade man njutit av det vackra landskapet, men allt jag kunde tänka på var min förestående död.

Det var med lätt hjärta som jag steg ur minibussen vid hotellet i Osj. Klockan var sju på kvällen, och efter en välbehövlig dusch, gick vi till en uigurisk restaurang. En rejäl måltid bestående av kött, ris och bröd inklusive öl går på ca. 250 som (30kr). Mätta och belåtna gick vi till sängs, och behöver jag nämna att vi somnade in som små barn.

Till topps! /Joel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0