Dag 0 - Inför bestigningen

Det börjar bli dags nu att redogöra för bestigningen av Aconcagua. Tanken är att bara berätta om expeditionen dag för dag, utan några speciella krusiduller. Mina tankar och reflektioner kring bestigningen kommer jag att presentera i ett annat sammanhang. Givetvis kommer jag att länka den tänkta artikeln till bloggen. Eftersom jag kommer att låta varje dag bli ett eget inlägg, så har jag också skapat en ny kategori: Att bestiga Aconcagua. Nåväl, här kommer en redogörelse för det som hände inför bestigningen.

----------------------------------------------------------

Vi (jag, EK och DL) lämnade Sverige på Luciadagen (13/12) 2008, och efter mellanlandningar i Madrid och Santiago de Chile, så kom vi slutligen fram till Mendoza lite mer än ett dygn senare. DW mötte oss på flygplatsen som avtalat. Resan gick bra och det var inte mycket dötid under mellanlandningarna. Det kan väl sägas vara fördelen med att resa med Iberia/LAN. Nackdelen var att man inte fick checka in mer än 23 kg bagage - handbagaget inräknat! Nu checkade jag in min ryggsäck på lite drygt 20 kilo och utgick kallt ifrån att de inte skulle väga mitt handbagage som vägde närmare 10 kg. På detta sätt slapp jag den merkostnad som extravikt innebär. Detta problem har du inte om du flyger med ett amerikanskt flygbolag, t.ex. Delta, för då kan man ta uppåt 45 kg med sig. Nackdelen är att man mellanlandar i Atlanta och ofta innebär det långa väntetider på flygplatserna.

Resan gick, som sagt, bra och trots att det bara var drygt en timmes mellanlandning i Santiago, så hade våra ryggsäckar hunnit bli överförda. Hade någons packning försvunnit så hade man stått där tämligen hjälplös. Detta hände faktiskt en ur ett annat gäng som jag hade lite kontakt med innan vi åkte. Dels blev de två-tre dagar försenade, dels tvingades han att hyra utrustning och försöka skrapa ihop den mat han kunde (frystorkat fanns inte att köpa). Dock finns det flera butiker i Mendoza som är specialiserade på att sälja/hyra ut grejer till sådana som ska bestiga Aconcagua.

Det var också en sådan butik som vi gick till, samma dag som vi landade, för att köpa gasol. Jag hade ju tidigare funderat på om vad som var bäst mellan gasol och bensin. Valet föll på gasol pga. att det är enklast och smidigast, dvs. man slipper förvärmningsproblematiken. Visst förekom det att gasolen krånglade lite, men efter lite trixande funkade det alltid (läs värma behållaren medelst handgnidning, skaka flaskan, vända den osv.). Dessutom kunde vi köpa på oss snickers och lite annat smått och gott.

Nu var vi redo för äventyret att börja på riktigt.

Till topps! /Joel

Kommentarer
Postat av: Anonym

2009-01-16 @ 17:18:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0