Utebloggen

Jag gjorde det, jag nådde toppen av Mont Blanc! I lördags den 2 augusti kl. 10.40 stod jag där på Alpernas tak. Jag tänkte inte ta alla detaljer här, då jag förmodligen ska skriva en utförligare redogörelse på Utsidan. Jag kan väl i korthet säga att alla praktiska saker som logistik osv. gick över förväntan bra, t.ex. så kom vi fram till Chamonix redan vid 12.30 istället för beräknade 19.30. Det innebar att vi hade sju timmar på oss att fixa och ordna med boende, utrustning och guide. Det gjorde att vi kunde ägna hela tisdagen åt att träna på glaciären med guiden som vi anlitat. Onsdagen ägnades åt teknikträning och acklimatisering på Aiguille du Midi.

På torsdagen påbörjades själva bestigningen. I fråga om bestigningen gick allt enligt planerna. Det enda som inte "ingick" var en storm på fredagskvällen. Vi befann oss då på 3800 meters höjd, och vi hade sedan länge fått upp tältet, så det var aldrig någon fara för liv eller lem. Speciellt inte då vi tältade i närheten av Goûter-stugan. På lördagen som var vår planerade toppdag steg vi upp vid 02.00, men då var berget fortfarande omslutet av moln efter stormen. Dock klarnade himmeln runt tretiden, och vid 04.50 satte vi av mot toppen för att nå denna vid 10.40. Nedstigningen och hemfärden gick bra.

De två orosmoment som jag hade inför Mont Blanc var vädret och hur jag skulle tåla höjden. Vädret är ju som det är, det går ju inte att påverka. Många är de som trots flera försök aldrig kommer upp till toppen på grund av dåligt väder. De kan vara hur väl förberedda fysiskt, mentalt, kunskaps- och utrustningsmässigt, men vädret är något man inte själv kan styra över. Jag blev lite orolig när jag hörde att det skulle bli storm på fredagen, men allt gick ju bra iaf. Det andra orosmomentet var höjden. Man vet ju aldrig hur man reagerar på hög höjd. Dock kan jag konstatera att utifrån det acklimatiseringsupplägg som jag följde så klarade jag höjden galant. Självklart blev jag lätt andfådd där uppe men det är normalt och det betyder inte att jag är dåligt tränad.
 
I fråga om träning så var jag väl förberedd. Att cykla genom Sverige var nog den bästa träningen man kan få. Du tränar i huvudsak de benmuskler som du arbeta med när du vandrar uppför. Dessutom var cyklingen en bra uthållighetsträning både fysiskt och mentalt. Många tror att bara för att man har bra kondition så kan man bestiga berg, men detta är en helt annan typ av uthållighet som du inte får av att bara träna löpning, skidor eller cykel. Grejen är att du ska hålla på timme efter timme i dag efter dag. Att känna din kropp och veta hur den reagerar under dessa förhållanden. Det enda sättet att träna upp denna typ av uthållighet och insikt är att utstå den.



Mont Blanc


Upp, upp!!


Är det toppen jag ser?


Joel on top!

Till topps! /Joel