Pamir - dag 6
Det var en sliten Joel som vaknade på morgonen. Nattens sömn hade dock varit god, men kroppen uppvisade tydliga tecken på överansträngning. Lättare frossa med lätt illamående. Höjden gjorde nog sitt till, vilket resulterade i att jag inte hade någon aptit. Jag fick i mig lite välling, men det smakade mig inte och frystorkat var helt uteslutet. En fräsch soppa hade varit mer på sin plats. En lärdom som jag ska ta med mig till nästa berg.
Även Elin var sliten och illamående. Vi funderade hur det var med Axel och Isak som inte hade kommit upp under gårdagen. Vi fick veta via en ryss att de hade campat ungefär på det ställe där vi hade cachat, vilket innebar att de hade en tredjedel av sträckan kvar. Givetvis var vi lite oroliga, men vi kunde slappna av när vi såg dem komma instapplandes efter lunch. De var trötta och Axel hade en hemsk huvudvärk, men i övrigt var de okej.
Under dagen gick vi omkring och kände oss lite lätt dåliga. Det gällde att dricka mycket för att inte bli sämre, men trots detta blev Elin plötsligt riktigt dålig. Hon fick attacker av kaskadspyor. Givetvis kopplade vi det till höjden, och vi började diskutera huruvida någon skulle följa henne ned till lägre höjd. Hon försökte med att ta en halv diamox, men hon spydde upp den ganska omgående. Hon var nu nere på gallan, men det som inte riktigt stämde in på bilden av höghöjdsjuka var att hon inte hade ont i huvudet samt att hon hade diarré. Kunde det vara något annat som orsakade sjukdomen? Under natten fick vi svaret då först Benny drabbades av forsande kräkattacker. Inte så långt senare fick jag akut diarréattack med kompletterande kräkningar. Ganska snart insåg vi att det måste vara vattnet. Axel och Isak som inte hade druckit så mycket av vattnet hade klarat sig, men vi övriga tre var helt utslagna. Vi hade renat vattnet men tydligen räckte doseringen inte till. Vi förstod vid ett senare tillfälle varför. Hygienen kring lägret är helt klart undermålig. Överallt ligger det skräp och folk kissar lite varstans. Lägg dessutom till all avföring från hästar och åsnor plus att hanteringen av miljöfarliga ämnen som dieseln till generatorn inte följer svensk standard, så har du en soppa som kan få de flesta på fall.
Den natten låg jag utmattad i mitt tält. Egentligen är det centralt att få i sig mycket vätska när man acklimatiserar sig till hög höjd, men jag vågade inte dricka något mer med svår uttorkning som följd. Mina läppar torkade ihop helt och de började spricka. Det var inte av mina bättre stunder.
Till topps! /Joel
Även Elin var sliten och illamående. Vi funderade hur det var med Axel och Isak som inte hade kommit upp under gårdagen. Vi fick veta via en ryss att de hade campat ungefär på det ställe där vi hade cachat, vilket innebar att de hade en tredjedel av sträckan kvar. Givetvis var vi lite oroliga, men vi kunde slappna av när vi såg dem komma instapplandes efter lunch. De var trötta och Axel hade en hemsk huvudvärk, men i övrigt var de okej. 
Under dagen gick vi omkring och kände oss lite lätt dåliga. Det gällde att dricka mycket för att inte bli sämre, men trots detta blev Elin plötsligt riktigt dålig. Hon fick attacker av kaskadspyor. Givetvis kopplade vi det till höjden, och vi började diskutera huruvida någon skulle följa henne ned till lägre höjd. Hon försökte med att ta en halv diamox, men hon spydde upp den ganska omgående. Hon var nu nere på gallan, men det som inte riktigt stämde in på bilden av höghöjdsjuka var att hon inte hade ont i huvudet samt att hon hade diarré. Kunde det vara något annat som orsakade sjukdomen? Under natten fick vi svaret då först Benny drabbades av forsande kräkattacker. Inte så långt senare fick jag akut diarréattack med kompletterande kräkningar. Ganska snart insåg vi att det måste vara vattnet. Axel och Isak som inte hade druckit så mycket av vattnet hade klarat sig, men vi övriga tre var helt utslagna. Vi hade renat vattnet men tydligen räckte doseringen inte till. Vi förstod vid ett senare tillfälle varför. Hygienen kring lägret är helt klart undermålig. Överallt ligger det skräp och folk kissar lite varstans. Lägg dessutom till all avföring från hästar och åsnor plus att hanteringen av miljöfarliga ämnen som dieseln till generatorn inte följer svensk standard, så har du en soppa som kan få de flesta på fall. Den natten låg jag utmattad i mitt tält. Egentligen är det centralt att få i sig mycket vätska när man acklimatiserar sig till hög höjd, men jag vågade inte dricka något mer med svår uttorkning som följd. Mina läppar torkade ihop helt och de började spricka. Det var inte av mina bättre stunder.
Till topps! /Joel
Kommentarer
Trackback
